... kan vara bra att ha. Vi har ju numera en minimal trädgård där man inte direkt behöver arbeta sig svettig. Det är skönt på sitt sätt, men ibland är det ändå roligt att fräsa runt bland buskar och blader. Nu skulle ju till exempel häcken klippas hos dottern och svärsonen, och den häcken har vi ju klippt i många år. De senaste åren har vi inte varit inblandade alls, men nu när dottern drattat nerför trappan och brutit handleden, ja då ryckte vi ut. Trots tropisk sommarvärme, för till midsommar, ja då ska häcken vara klippt, värme eller ej. Nu hade ju i och för sig svärsonen klippt mycket redan, men lite var det ändå kvar.
Vi var många som hjälptes åt, så det gick ganska raskt. Svärsonen svingade häcksaxen, maken krattade och Pyret och jag hjälptes åt att stoppa klippet i säckar. Pyret krattade också med stor entusiasm, och jag får ju säga att det är nog första gången som vi haft en häckklippare utklädd till fjäril - men jag tycker att det absolut gav en viss elegant touch åt det hela. Pyret var också mycket behjälplig med att packa klippet i säckarna. Bästa sättet är ju så klart att hoppa ner i själva säcken och kompaktera.
När man nu arbetade så effektivt, ja då blev det ju också tid att sporta lite. Fotboll är ju på tapeten just nu, något större mästerskap utspelas och att det är något annat än fotboll på tv:n när man slår på, ja det är högst osannolikt. Nu är jag inte så värst intresserad av sån fotboll, men däremot tycker jag det är jätteintressant när maken och flickorna joxade med trasan (som jag tror är en föråldrad term). Målet var mycket minimalt, och emellanåt fick maken kämpa mot två målvakter. Flera bollar var också i spel, så det gällde att vara på alerten! Och svårigheter av den graden, ja de möter inte de där vanliga lagen minsann.
Sen var alla hungriga och då fick vi en härlig sommarlunch; de första nyuppgrävda potatisarna, lax och sill. Bättre än så blir det inte.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.