Sommaren tuffar på. Själv tuffar jag också på, och har nu fyllt år igen. Det börjar bli ett ansenligt antal nu. Den nya födelsedagstraditionen har gått av stapeln, med ett nytt inslag. Jomenvisst, numera får man ha med hund till Alice och Katten! Dock får man inte ha med katt, vilket ju verkar lite märkligt när man tänker på namnet - men det tackar vi för. Afternoon tea, Loppan och en katt i samma lokal - då hade det nog skvätt clotted cream både högt och lågt.
En vit stor kanin fanns det dock - den framkallade en del ihärdigt fnysande från Loppan, vad var nu detta för något märkligt djur? Dock var det tyst och stillsamt, så det fick väl sitta kvar då.
Kvar satt vi också, det fanns liksom ingen anledning att ränna runt när man kunde sitta still och dricka bubbel, och sen peta i sig scones och sylt och clotted cream och små goda kakor och hälla i sig te. Då sitter man så bra där man sitter, ända tills man belåtet rulla hemåt genom Lundagård. Det blev ingen mer mat den kvällen kan jag säga.
Det blev det däremot dan därpå, för ramlade det in en hel hög med människor och hundar för att gratulera; det var Grynet och Pyret och deras föräldrar, Poppy och Enya och syrran. Tyvärr hade dock sonen drabbats av föreskolebaciller så Kickan och hennes föräldrar kunde inte komma. De var väldigt saknade, men ljudnivån blev rätt hög ändå.
Jag fick fina paket och blommor och teckningar så jag blev alldeles oerhört uppvaktad! Och vi åt varmrökt lax och fransk potatissallad och sen blev det gateau au chocolat med hallon från trädgården och vin från Alsace - man kan ana ett litet franskt tema här!
Vovvarna fick ingen tårta. Det tyckte de var lite småsnålt. Enya roade sig dock med att massakrera en eller annan serviett och sen hittade hon lite presentband att tugga på också, så hon var nog rätt nöjd ändå med att gå på sitt första kalas!
En annan tradition när jag fyller år är att det är finnkampshelg - så självklart blev det lite finnkampstittande så småningom också. Inte så franskt, men ändå med en viss utrikisk touch. Vi hejade allihop på de svenska idrottarna och det märktes att det hjälpte! Sverige ledde efter första dagen, och det var säkert till stor del vår förtjänst.
När man nu hade firat så bra, så vill man ju fortsätta att ha trevligt hela helgen. Alltså åkte syrran, voffsen och jag ut i naturen för att promenera lite, käka harpluttar och dricka kaffe och äta små äpplemazarinmuffins, ja de som inte ville ha harpluttar alltså. Det blev antingen det ena eller det andra.
Och nu, nu känner jag att jag är så välfirad som allra helst och ser fram emot nästa års besök på Alice och Katten, och besök av familjen. Ett år äldre - men är är jag ett år klokare? Tja, det kan man väl diskutera.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.