Vi inledde söndagen med att spela en halv runda golf tillsammans med goda vänner och labben Lisa. Indy och Lisa, de är en ren fröjd att ha med sig på golfbanan! Ett eller annat skutt efter en sork i ruffen, ett eller annat glädjehopp - men annars är de så lugna och ordentliga så man knappt tror att det är sant. Så det finns en del att glädja sig åt, mellan duffar och toppar och slicar och allt annat man kan ägna sig åt på en golfbana.
Sen åkte vi hem och jag passade på att köpa lite pelargoner till balkongen nu när penséerna börjar se lite bedagade ut. När jag smetat in både mig och köket och allt inom närområdet i jord så insåg jag att man kan ju inte prångla ut nya pelargoner utan att ha satt upp skyddet. Så då gjorde jag väl det. Med hjälp, som sagt. Kom sen inte och säg att jag inte är en ärlig bloggare!
Sen tillbringade jag stora delar av eftermiddagen där. Jag läste lite. Drack citronsaft och åt kanelbulle på balkongen Hade sällskap av Loppan. Åt kvällsmat och drack ett glas vin. (Okej; två. Ärlig is my middle name).
Jag har stickat också, på Rasmillas Viggo, den som ska bli en tröja till Grynet. Igår satt jag utanför Tant Huldas då det var World Wide Knitting in Public Day (de' ni!) i bästa sällskap, bland annat av Ida från Wien och vi hade så himla trevligt och folk traskade förbi och tittade storögt och undrade "va' gör ni?!", idag så stickade jag lite mer för mig själv på Viggon, men det var trevligt det med.
Nu är det söndag kväll och måndagen börjar liksom ligga och morra lite vid horisonten, men än är det söndag. Och balkongskyddet är uppe. Och Loppan är raggig och ljuvlig och Viggon växer. Allt är som det ska vara, med andra ord.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.