Jag har varit och hämtat hem Loppan från hundpensionatet som hon besökt för första gången i sitt liv. Nu ligger hon och snarkar fridfullt, det tar på krafterna att vara på pang uppenbarligen. "Busig och rar" blev omdömet, och det känns som att jo, så är det nog.
Sen har jag varit på torget och köpt midsommarblommor, så nu är den nya Kählervasen invigd. Jag gillar att den är en flirtning till Svend Hammershöjs vas från tidigt 1900-tal.
Det går inte att undvika att tänka på hur det var för ett år sedan, när maken och jag traskade runt på stan iförda mörka solglasögon för att det inte skulle synas hur rödgråten man var. Att det gått ett år sedan Huliganen lämnade oss, det går inte att förstå.
Det går inte en dag utan att jag tänker på honom, hans busighet, hans personlighet, hans geist, det var helt enkelt massor av "go" i den hunden. Så många fantastiska minnen han gett oss.
Livet med hund, det är helt enkelt så mycket bättre!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.