Kanske inte Mississippi

Och det är ju egentligen bra, för det går ju så mycket snabbare och enklare att både säga och stava till 'Nissan'. Jag gillar verkligen att bo nära Nissan, det är något med vatten som gör att man känner att man bondar med sin inre vildmarksmänniska. Eller ja, vildmark och vildmark, men det är ju inte direkt någon asfaltdjungel vi pratar om.

Loppan och jag, vi tar ofta en morgonsväng längs med Nissan. Det är fridfullt, grönt och lummigt och vi traskar fram i allsköns samförstånd. Jag lyssnar ofta på en bok, Loppan är inte så litterär av sig men läser i Naturens Egen Bok (=sniffar efter vilka hundar som gått före henne och pinkat). Sen går vi hem till vår husse som eventuellt har klivit upp och sitter och läser tidningen. Läsa kan man göra på många sätt och på olika ställen.

Andra gånger tar vi med ovannämnda husse och banar oss väg lite längre norrut längs med Nissan. Vi upptäckte bland annat att kommunen numera satt upp en skylt vid Alfreds källa, som vi letade efter för något år sedan och enbart hittade med hjälp av Google maps. Ibland får man ta till modern teknik, hur mycket det än bär en emot. Nu har dock kommunen bättrat sig och satt upp en skylt, för det förstår man ju att detta är en sevärdhet som lockar horder av turister när de tröttnat på att ligga och steka ute i Tylösand.

Sen traskade vi vidare längs med Nissan och då fick vi avgjorda Huckelberry Finn-vibbar när vi stötte på, tja kanske inte en flotte, men en båt som sakta roddes fram med ett sällskap i. Det såg onekligen fridfullt ut. Vi banade oss vidare för att komma till någon som enligt Google maps skulle heta Nissanutsikt (här fanns ingen skylt). Tja, alltså, man stod vid Nissan och tittade på den, men det var det, liksom. Och Nissan hade vi ju sett hela tiden, så vi begrep inte varför just denna lilla fläck, som dessutom inte hade någon vidare vidsträckt utsikt eftersom det växte massor med buskar här, skulle få just det namnet. Jaja, livet är fullt av små mysterier.

Man kan göra andra saker vid Nissan; gå till Halmstad slott och sitta och slöjda med ett gäng hemslöjdare. Det visade sig vara mest broderi, stickning, och virkning, men några trevliga timmar blev det. Det ryktades att det ibland även kom folk som täljde i trä, men tydligen inte på sommaren. Inte vet jag, man kanske inte tycker att det är en sommaraktivitet?

En annan kväll var vi ute med goda vänner och åt mat, och sen blev vi så wild-and-crazy efter det att vi inte gick hem, utan gick ner till - tada! - Nissan och satte oss på Vinyl och tog en drink i sommarkvällen. Hade det inte spelats musik hade man säkert hört porlandet från vattnet. Jajamen, det var klackarna i taket, ända tills klockan var halv tio på kvällen. Då gick vi hem. Någon måtta får det ju ändå vara på nattsuddandet. Mississippi har säkert sin charm, men jag får säga att Nissan går minsann inte av för hackor, den heller. Och nu, nu sitter jag här och hör, inte porlandet från Nissan, utan plisk-å-plask från regnet. Man kan inte direkt beskylla den här sommaren för att ha varit strålande solig, men jag hade hoppats på lite mindre regn nu när Grynet och Pyret och deras föräldrar ska komma och hälsa på oss några dagar. Det känns tveksamt om det blir någon strandhäng i Tylösand om man får tro SMHI. Fast de har ju haft fel för sig förut.