söndag 27 april 2025

Helgen som gick

 Maken sitter och tittar på fotboll och dricker kaffe. Själv dricker jag te och bloggar. Loppan sitter och påtalar - med emfas - att hon också vill ha rabarbermazarin, men eftersom jag med stor andakt skördat de första rabarberstänglarna håller jag hårt i de nybakade mazarinerna. Dessutom är det inte bra för en liten terrier, säger jag till henne för att döva mitt samvete.


Helgen i övrigt har varit bra. Annat kan man inte säga. Det har varit middagar med mycket prat och mat och lite vin - och självklart måste man då helt plötsligt botanisera i bokhyllan och läsa högt för hustrun ur "Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor. Häfte 3". En helt normal sysselsättning en fredagskväll. Tycker maken. Alla har väl denna skrift i sin bokhylla?

Solen har skinit och kirskålen har spruttat på, men jag har gått böjd som en fällkniv och ryckt upp dem. Brutalt kan man tycka, men kirskål ska man hålla kort. Att bli av med denna kål är en fåfäng önskan, för hos grannarna på båda sidor frodas det fritt och oryckt. Nåja, det finna ju ändå något kontemplativt i att pilla lite bland grönskan. Och sen kan man ju dricka kaffe och äta fler mazariner, bara en sån sak.



Det frodas minsann ute i spenaten också, alltså for syrran, jag och vovvarna ut till Måryd och traskade runt, drack kaffe och åt nybakta skorpor som syrran bakat. Allt blir så mycket bättre med lite fika, det är jag helt övertygad om. Vovvarna fick inga skorpor, men tyckte att det var pin livat ändå. 

För övrigt har jag påbörjat en ljuslila tröja till Kickan. Inte en färg jag normalt sett håller mig till, men önskar Kickan sig en lila tröja så är det väl klarrt att farmor köper lila garn! När man gillar att sticka så mycket som jag så är det ju en rasande tur att man har fyra fina barnbarn att sticka till - det finns ju en gräns för hur många strumpor/tröjor/koftar/vantar man kan sticka till sig själv.



Således har såväl Grynet som Pyret fått nya tröjor. De är levererade och har fått godkänt och det gläder ett mormorshjärta. Nu får vi hoppas att Kickan så småningom gillar sin lila tröja och sen står Knyttet på tur. Där blir det nog gult tror jag. Knyttet har ju i och för sig börjat göra sin stämma hörd, men än så länge har jag inte hört några färgpreferenser. Det är nog bara en tidsfråga tror jag.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.