Det är bara att inse; det blir inte mer trädgårdshäng i år. Grillen har definitivt gjort sitt och det var dags att plocka in dynor och sätta möblerna under en presenning. Hög tid, visade det sig, för en liten mus hade boat in sig i en av kuddarna och blev brutalt väckt ur sitt ide när vi började dra runt på trädgårdsmöblerna. "Iiihhh" tror jag att musen sa då, fast det hördes inte. Däremot hördes mitt "iiihhh" när den akrobatiskt hoppade ur dynlådan mitt framför näsan på mig.
Nu är allt inlindat tills det är dags att väcka trädgården ur dvalan igen till våren. Och visst är det dags, det har börjat bli frost på nätterna. Något som jag kunnat konstatera eftersom Loppan och jag varit ute några nätter i onödigt arla morgonstund. Pre-morgon skulle man kunna säga, i alla fall tycker nog jag att halvfyra-tiden mer känns som natt. Men har man knip i magen så har man, och jag är ändå tacksam att hon väcker mig när knipet blir som värst så man inte hittar en liten överraskning på mattan när man kliver upp.
Häromdagen var vi i Halmstad och det var en solig och klar dag så vi åkte ut till havet och gick en sväng där i splendid isolation, jo för det var en vanlig veckodag och då kan det vara tämligen tomt ute i naturen. Som pensionär ser man med en helt annan blick på det där med vardagar och söndagsvemodet är ett minne blott.
- Jag behöver inte ta något foto, sa jag till maken. Nu ska jag leva i nuet och inte bara genom en lins. Och förresten så har jag så himla många foton från stränderna, med och utan Loppa. Men sen klev Loppan ner i Tylån där den rann ut mot havet och, tja, då gick det inte att motstå.
Och förresten, jag tror att världen blir en bättre plats om man ser härliga naturbilder med en raggig terrier, så jag tror faktiskt att jag slänger in ett foto till. Ja, jag gör det.
Varför snåla?
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.