Vi har haft övernattningsgäster; Grynet och Pyret kom och hälsade på till allmänt jubel från oss alla. Högljuddast och skuttigast var nog Loppan, men maken och jag var precis lika glada.
Det var inga döda punkter; lördagsgodis skulle inhandlas och ätas, vi ritade och målade och pratade och Pyret och jag enades om att näe, man kan inte ha för många pennor och Grynet informerade mig om att till nästa gång vore det väl himlans bra om jag skaffade glitterpennor i fler färger. Helt rätt! En anledning så god som någon att inhandla fler pennor.
Dessemellan fick Loppan kel och bus och lek såklart. "Loppan är världens snällaste hund mormor" intygade såväl Grynet som Pyret, och det har de ju såklart väldigt rätt i. Så är de ju väldigt kloka flickor också!
Men sen fick minsann mormor stå där med skammen. Pyret inspekterade anslagstavlan i köket; där sitter diverse foton, en fotoalmanacka, allehanda kvitton samt en fotoposter. På tre av våra fyra barnbarn. Ack ja. Varför blir det så att man liksom blir lite latare och latare och inte blir färdig att göra nytt och beställa?
- Mormor, du måste ha bild på Knyttet också, det kan inte bara vara på Grynet, Kickan och mig sa Pyret strängt. Dessutom, fortsatte hon sedan, hade hon ju redan påtalat detta mer än en gång. Mormor kunde bara skylla på en allmän lathet, men nu har mormor tagit sig i kragen och beställt en ny poster med alla barnbarnen avporträtterade, för Pyret hade ju helt rätt. Någon ordning måste det minsann vara. Så för säkerhets skulle har mormor dessutom beställt nya fotomagneter till Halmstad på alla barnbarn (och en på Loppan, hon vill ju också vara med). Så nu är ordningen, sent omsider, återställd. Tack vare Pyret.
Sen dukade vi fint i vardagsrummet och åt köttbullar och lingon och gele och sånt tills alla var mätta och belåtna. Men inte mättare än att vi fick plats med lite glass efteråt. Ja och lite popcorn och snacks till LasseMaja-filmen som vi såg sedan som var så spännande på slutet att Grynet fick ta en liten lov i lägenheten. Allt löste sig dock till det bästa eftersom musen fru Andersson släckte den hotande eldsvådan i Valleby skola. Ja det är ju det jag säger; djur är till mycket glädje! (Fästingar och råttor undantaget).
Så småningom var det dags att knalla i säng, alla utom morfar som är en nattuggla. När nattugglan till slut också tyckte det var läge att stämma träff med Jon Blund tittade han först till flickorna som sov i bäddsoffan i jungfrukammaren och där låg tre nöjda och trötta flickor i en enda spretig hög och sov gott. Jo för Loppan, hon passade ju på att sova i sängen, för har man gäster så gäller ju inte de vanliga reglerna om att sova i hundsängen. Såklart.
När flickornas mamma kommit och hämtat dem bestämde sig maken och jag att det var läge att ta en promenad, det var ju så tyst och ensamt i lägenheten när flickorna försvunnit. Vi åkte ut till Linnebjär och knallade runt lite, det var höstigt och stilla och väldigt skönt. Fast maken muttrade ju lite om att det var ingen som gått med en lövblås och rensat upp på stigarna, fullt av orediga löv överallt! För att inte tala om nerfallna träd som låg helt ostrukturerat där. Jag påpekade milt att det är ett naturreservat och då är det kanske inte meningen att det ska vara så väldigt välordnat. Maken såg inte helt övertygad ut.
Däremot var vi båda helt övertygade om att vi haft en väldigt fin helg!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.