Jag har haft några helt fantastiska dagar; dagar som man kommer att ha i ett eget litet skrymsle i minnet och plocka fram när man är gammal och skruttig och det är november och hällregn. Eftersom jag fyllde onödigt många år åkte vi till Varberg för att gå på spa och ta det lugnt. Vi fick med oss hela familjen; barn och partners och lilla Hjärtegrynet så det var ett rejält följe som intog den lilla kuststaden. Hjärtegrynet och hennes föräldrar vann nog på mest packning, tror jag.
Vi bodde på Varbergs kusthotell och det gjorde vi himla rätt i. Det var större än jag trodde och fullsmockat med mer eller mindre muskulösa män från ett byggföretag som hade kickoff, men det gjorde alls inget för vi ägnade oss åt saltvattenspool och massage, medan de hängde i krokig arm i en ställning ute i havet. Each to their own, säger jag bara.
Tre nätter bodde vi där och vad gjorde vi? Vi kopplade av!
Det var promenader längs havet och det var solglitter och nyponbuskar och vågskvalp, ja alla ingredienserna var på plats!
Sen var det massage, vilket var så skönt att jag nästan dräglar bara jag skriver om det. Men bara nästan, för jag är nu en mogen kvinna som beter sig (någorlunda) hyfsat. Också badade vi! Saltvattenspool och 34-graders pool och bubbelpool och den 14-gradiga poolen. Med "vi" i det sistnämnda fallet menar jag inte mig själv och maken. Däremot badade vi i havet! Jomenvisst, vi var på tångbastu och då ingick det ett dopp i havet mellan bastusittningarna och grupptrycket gjorde att även jag sänkte min lekamen i septemberhavet. Det kan hända att detta gjorde mig något mallig och att jag möjligen skröt och skroderade om det.
Det blir ingen bild på mig i baddräkt, detta är inte en blogg för att skrämma hästar i sken; och dessutom finns det inga bilder på det. Däremot blir det bilder på den saltaste bönan i poolen; Hjärtegrynet! Där var en som inte räddes lite vatten i ansiktet och som tyckte att det där med bad, det var minsann himla kul! Fast sen blev man ju lite trött och det sovs både till höger och vänster i vilstolarna.
Vi åt ju mat också, fattas bara annat! Och så blev jag alldeles väldigt uppvaktad; det var ett av de största paket jag fått! Och så överraskad jag blev! Nu är jag en mycket lycklig innehavare av en overlockmaskin, nu ska jag bara hinna lära mig hur den funkar också, men det får bli något senare, av skäl som avslöjas senare.
Nu var det faktiskt inte bara ett liv i sus och dus, ånej! Vi promenerade minsann in till Varberg också en eftermiddag. En väldigt vacker strandpromenad som bara misspryddes av ett onödigt litet regn, men det gav med sig efter en stund.
Vi åt lunch på restaurangen vid fästningen och sen tittade vi på det mycket lagom stora muséet så nu har vi beskådat såväl kulknapp som Bockstensmannens kalsingar. Ett rikt kulturellt utbud!
Sen var vi och fikade också; vad är det för semestertripp om man inte fikar? Det blir ju helt misslyckat! Så vi klämde rådigt in en fikapaus och jag kan avslöja att sekunderna efter det att Hjärtegrynet fått syn på pappas budapestbakelse hade hon greppat tag i hela härligheten och lyckats peta in såväl grädde om papper i munnen. Hon såg ut att ge bakelser högsta betyg!
Sen, ja sen var det dags att åka hem! Ta farväl av hav och böljor och Hjärtegrynet som busat mycket med mormor och morfar de här dagarna.
Det var så alldeles väldigt fantastiskt att få ha hela familjen omkring sig och bara njuta av tillvaron! Då gör det inte så mycket att man blir alldeles onödigt många år gammal. Och på hemvägen (eller rättare sagt med en ganska stor omväg) hämtade vi en annan liten dam som nog kommer att hålla mig i trim framöver! Men mer om det senare. Jag kan bara avslöja att jag imorse vaknade med båda morgonskorna i sängen och det har då aldrig inträffat förr.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.