Ett sekel, det är ju en himla lång tid faktiskt. För ett sekel sedan fanns inga bloggar. Inga mobiltelefoner. Inga datorer. Det var väl bara Sven Hedin som backpackade i Asien. Ett virus var redan då något räligt, man kunde få Spanska sjukan till exempel, men det var inte så att någon smittade den dator som inte fanns. Man satt aldrig i kö till någon utlokaliserad kundtjänst i timme efter timme. Ville man ringa någon lyfte man på luren och sa "fröken, koppla mig till Stångby 3". Så det fanns mycket som var likom vilsammare, men å andra sidan vill man kanske ändå inte tillbaka dit (förutom det där med kundtjänsten då).
För hundra år sedan föddes ju min svärmor. Och 100 år och en dryg månad senare föddes hennes sondotterdotter. Nu i helgen möttes de för första gången och det var ett mycket lyckat möte! Den ena är liksom lite mer krum och skrynklig än den andra, den andra är lite mer knubbig och piggögd, men det var faktiskt lite rörande att se hur farmor sken upp när hon såg en liten bebis som var uppklädd i klänning för första gången.
- Vilken söt bebis! Och så snäll den är! sa farmor och hade väldigt rätt i det. Någonstans tror vi också att hon förstod att den där lilla knubbiga figuren är den nyaste lilla grenen på släktträdet. Det känns konstigt när man tänker på att även farmor en gång var ett sådant där litet flickebarn. Och nu möttes de och tittade på varandra och var väldigt nöjda båda två.
Den stolte morfadern kunde ju inte heller avhålla sig från att peta lite på barnbarnet.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.