...och dags att göra helgbokslut kanske? Det har verkligen svängt mellan ytterligheter, den här helgen som inleddes bland sillbitar och lax på Hypoteket. Dock ingen pannacotta! - var e' pannacottan undrade jag bestört, men se då ändrade de i efterrättsmenyn lite då och då, och den här fredagen var det ris a la Malta (som mest bestod av a la Malta, men inte så mycket ris kan jag ju säga). Lite av en besvikelse, men för övrigt var det väldigt gott och väldigt trevligt.
När vi kom dit kom hovmästarinnan fram och undrade - är det du som är Irene, och det kunde jag ju inte neka till. - Du är väldigt tydlig med hur du vill ha det, log hon och jag såg hur mina kollegor nickade instämmande till höger och vänster med stor emfas. Man kan ju se det som en omskrivning för att "du är rätt domederande" men jag tycker faktiskt att livet blir så väldigt mycket enklare om man säger hur man vill ha det, och inte bara jamsar och velar.
När vi ätit oss fyrkantiga vandrade vi hem och hämtade upp Loppan som varit hemma själv, vilket hon faktiskt numera är väldigt duktig på. Ensamhetsträningen tog tid, men nu känns hon väldigt trygg. Loppan och jag vankade ner på stan och tittade på granen som tänts på Stortorget medan jag rapade lite diskret då och då.
På lördagen vaknade vi till kallt och klart väder, perfekt för att ta med sig Loppan och en kompis och hennes labrador och dra ut på Revinge hed för en stärkande promenad, vilket allt gick enligt planerna ända tills labben använde mig som en bromskloss varpå jag föll som en fura. Numera i mogen ålder så är man ju inte så smidig, så det man ramlar liksom med ett brak och slår sig rätt rejält. Inga handleder brutna dock, men jag ståtar nu med ett rejält blåmärke på höften och handen svullnade upp så att jag blev allvarligt betänkt och undrade hur det skulle gå med julstickningen?! Man behöver ju två händer för att sticka, faktiskt. - du kan kanske virka? undrade maken och visade prov på stor insikt i handarbetandets ädla konst medan han konstfärdigt bandagerade min hand med elastisk binda. Sen hade vi som tur är lite svart klisterlinda med döskallar på sedan Huliganens tid så jag har nu varit oerhört cool kan jag säga.
Vi har också hunnit med att köpa adventskrans till dörren, sätta upp adventsljusstakar, traska runt lite mer i Lund och tittat på domkyrkan och ljusfontänen i stadsparken. Och sen har helgen avslutats på bästa sätt, maken åkte hem till Grynet och hjälpte till med att baka pepparkakor, där det visade sig att Grynet svingade en kavel med stor ackuratess, själv traskade jag till Grand hotell där jag träffade min vän Maria för att ta ett glas vin och prata lite. Sen skulle vi ha kaffe, men kom på att kaffe - det är ju nästan Irish coffee, något som vi drack då när vi nyligen börjat på universitetet och satt uppe och löste livsfrågor och diskuterade djupsinnigheter nätterna igenom. Numera är vi inte så djupsinniga men har himla trevligt när vi träffas, och vi går och lägger oss lite tidigare.
När jag vinkat farväl vid tåget traskade jag också hem i månskenskvällen till Grynet där jag bjöds på kvällsmat och fick kavlat några pepparkakor tillsammans med henne. Sen ville mormor ta ett kort och det gick väl som det går när man har ett litet kvicksilver att ta foton av...
En väldigt mysig helg måste jag säga. Och nu ska jag gå ut och sätta på kaffet, duka fram pepparkakorna vi fick med oss och tända första adventsljuset. Än här helgen inte slut!
'
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.