Imorgon är det måndag

....men det tar vi itu med då. Än så länge är det söndag och det har varit en prima söndag får jag säga. Syrran, Zoya och jag åkte ut i den skånska naturen som dagen till ära pryddes av ett vitt lager. Det var rätt dimmigt, men vad gjorde det när det ändå såg så mycket ljusare ut med lite vitt fluff ovanpå?

Först fick vi vänta lite för det var ju ett antal kor som skulle passera över vägen och jag tror att om vi hade propsat på att få komma fram så var det inte vi som hade dragit det längsta strået - och i ärlighetens namn, man behöver ju inte hetsa sig fram genom livet! Vi väntade tålmodigt och pratade om ditt, för att inte säga datt.

Sen parkerade vi vid den ekologiska stationen och efter det att Loppan hoppat jämfota ett par gånger på Zoya och Zoya fräst ifrån att "stick och brinn din lille ligist" så traskade vi ut och det var alldeles vindstilla och  skönt och faktum är att det går rätt bra nu med den lilla fina papillonfröken och den lilla ligistterriern. Loppan sprang, Hit och dit! Fram och tillbaka! Hela hon utstrålade ren och skär livsglädje och även om jag inte direkt känner samma brinnande lust att springa så fort jag kan så sympatiserade jag med känslan. Får man feeling, så får man. Det finns inte någon bild på själva Usain Loppan, för det hanns liksom inte med, men det finns lite andra bilder från den här söndagen.

Sen åkte vi hem igen och tog det ganska lugnt; bakade en lemon drizzle cake, drack kaffe, pussade på maken, stickade på koftan till den lilla pojk som hela släkten väntar på, tittade på vinterstudion och gjorde lammfärsbiffar med kapris, rödlök och champinjoner.

Åter en utmärkt söndag får jag säga. Och jag har inga som helst problem med att den ena utmärkta söndagen efter den andra radar upp sig. Bring'em on, säger jag bara. Jag behöver ingen variation i tillvaron när det är så här. Det är lite för lite tid att sticka, sy och sånt, men jag är ändå så nöjd. Och jag fick ju faktiskt sytt ett par nya bordstabletter och det kändes bra. De kanske inte tås att synas närmare i sömmarna... men varför skulle man närgånget granska mina sömmar? Man kan väl nöjda sig med att titta överskådligt på dem, säga "fint" och sen avnjuta lite lammfärsbiffar följt av en bit Morbière och ett glas vin.

Om en stund blir det "Bron" och en bit drizzle cake. Jajamen.