Söndagspepp

Alltså, man vaknar och är så himla pepp. Det ska ju bli sol, det har SMHI lovat. Och ja, jo, nu vet man ju att det kan bli lite hipp som happ det där med vad som sägs på väderleksprognoserna, men när Loppan och jag gick kvällspromenaden igår så var det märkbart kallare. Och klart! Alltså tror vi på det där med solen trots att det fortfarande är mörkt. Vi har bestämt att avnjuta solvädret tillsammans med aussien och aussiens matte så vi far som små popcorn ur sängen och störtar iväg. Tills vi kommer till garaget för då har nyckelhålet frusit så då poppar det inte så mycket om oss. Vi hyr ju en väldigt liten plats i källargaraget hos den närliggande studentnationen för en tämligen väl tilltagen månatlig summa och det är himla skönt att ha den där platsen, i alla fall nu när jag lärt mig att köra såväl ut som in utan att hyperventilera.

Men man kan ju inte köra ut om man inte ens kan gå in i garaget. Jag försökte en gång till men nä, det var tvärstopp. Då ringde jag akutnumret till studentnationen och väckte en stackars studentska som sa ähhh...va.... alltså jag vet nog inte så mycket om det där med garage, kan du ringa det här numret i stället? Så då ringde jag det numret och lyckades väcka en annan student som sa att han befann sig inte i Lund och kunde jag ringa tillbaka till nummer Numero Ett? Jag påtalade att jag hade en tid att passa (jag sa inte att jag skulle med flyget, men jag lät nog påskina att det var en oerhört väsentligt tid som jag skulle passa, och det var det ju; hundpromenader i SOL ska man minsann inte försumma) så det var synnerligen nödvändigt att jag kom ner i garaget.

Då skulle student nr 1 släppa ner mig i garaget inifrån studenthuset. En bra plan. Om hon hade hittat huvudnyckeln, eller rättare sagt om hon hade kunnat öppna kassaskåpet där huvudnyckeln befann sig.  Jaja, så småningom lyckades jag själv värma nyckeln så pass att det gick att ta sig in, och jag tröstade mig med att jag i alla fall lyckats väcka två studenter i ottan - det kan ju vara en liten kompensation för de vår och sommarnätter när man väcks av studenterna som sjunger serenader i spridda tonarter och atonala skalor vid småtimmarna.

Något försenade träffade vi sedan såväl aussien som hennes matte och sen vidtog närmare två timmars promenad i sol! Alltså, fatta, vi var ute hur länge som helst och Loppan var inte det minsta lerig efteråt!!

Med en sån start på dagen kan det ju inte bli annat än en bra dag; det har varit Tour de Ski, det har stickats och jag närmare mig upploppet på min Sörlandskofte! Framkanterna är stickade och nu ska bara midjeresåren stickas och sen ska koftan tvättas och blockas. En (nästan) färdig kofta således. Ett halleluja moment av rang får man nog säga.

Ikväll blir jag dessutom bjuden på mat av maken som gör köttfärspaj och hans köttfärspaj den kommer att sitta som en smäck efter promenader och stickning och allt. Även maken har promenerat jo för Loppan och jag lockade med honom på en eftermiddagstur genom Lund där vi tittat på statyer och innergårdar och Wåhlins astronomiska ur; ska man locka med maken på promenad är det inte så mycket vyer över ekar och fälader som gäller, nä en staty över Kilian Stobaeus slår detta med hästlängder. Tycker maken.

Nu tror jag snart det är pajdags, så nu har jag inte tid att sitta här och blogga längre. Bra söndag det här, får man säga.