Att ha haft finbesök

Jag har just vaknat efter en liten tupplur på soffan. Vi hade nämligen övernattande gäst och det får en liten eftermiddagstupplur att kännas som en bra idé - men vilket mysigt besök det var! Grynet kom för första gången och sov över. Hennes föräldrar fick inte följa med, är det pyjamasparty ska man inte hindras av att mamma och pappa hänger efter en hela tiden.

Nu skulle man ju kunna tro att det finna massor av foton från detta evenemang, men se det gör det inte för mormor var fullt sysselsatt av att njuta av att vara värdinna och hade inte så mycket tid med sånt.

Vi hade det nystädat. Detta kan ha varit ett av världshistoriens onödigaste drag, ty redan inledningsvis såg det ut så här - och sedan eskalerade det när Grynet och Loppan gjorde gemensamma räder mot lådor och skåp. Jag visste knappt att vi hade så många köksredskap. Lite orutinerat hade jag också glömt att lyfta upp Loppans vattenskål, så det blev lite avklätt där också.

Vi åt mat. Planen var att Grynet skulle äta risotto och vi skulle äta laxlasagne. Grynet fnös ihärdigt åt risotton, så pass att risotton for över köksbordet. Fredagskväll och äta risotto?! Löjligt. Skulle inte tro det, va. Så Grynet fick gröt med äpplemos och det var minsann mycket bättre lät hon hälsa med adress åt sina föräldrar som skickat med den fjolliga risotton.

Sen lektes det ihärdigt ett tag innan det var dags för pyjamas, en stund med Babblarna och barnvisor i morfars knä, lite välling och så väntade Jon Blund bland de nysydda nyckelpigesängkläderna. Ligger det en hundleksak i sängen? Tja, vad är det för märkligt med det? Leksak som leksak tycker både Grynet och Loppan. Man måste liksom tänka utanför boxen.

 Sen sov Grynet sött och mormor och morfar tittade lite på tv innan vi också ramlade i säng. Grynet vaknade inte för det, trots att vi kikade på henne och oh:ade och ah:ade över vilket makalöst gulligt barnbarn vi har.

Grynets föräldrar hade sagt att hon möjligen ville ha välling vid 2-tiden och mycket riktigt, fem i två talade hon om att ett litet nattmål hade inte suttit fel, men sen somnade hon om omedelbart och sov som en stock till klockan sex när vi vaknade av att någon satt i sin säng och konverserade nallen. Sen kom hon upp till oss och hon och morfar ägnade sig åt den roliga leken att kasta nalle på varandra, sånt förgyller ju vilken lördagsmorgon som helst.

Mormor hade lite svårt att somna om efter den där nattvällingen, så jag låg och lyssnade på andetagen från alla min hjärtegryn; från höger lite tyngre från maken, från vänster kom lätta andetag från Grynet och underifrån sängen hördes Loppans belåtna snusande. Hela flocken samlad. Väldigt mysigt! Efter tag somnade även jag och sov som en stock tills Grynet och nallen vaknade igen som sagt.

Efter frukosten ville Grynet ut och shoppa sa hon, är man i stan så är man. Så då knallade vi ner till torget och köpte banan och vindruvor. Det tar lite längre tid att gå när man har Grynet med sig. Då måste man köra in fingrarna i varje litet hål man ser, man måste peta i vattensamlingarna mellan gatstenen och i allmänhet undersöka sin omgivning. Det är märkligt hur mycket mer man ser när man är 15 månader!

Grynet fick ha regnjacka, för det där sommarvädret vi har, det lämnar ju en hel del att önska får man säga! Under regnjackan hade hon den nya tröjan som mormor stickat. Mormor slog sig själv med häpnad nämligen och färdigställde faktiskt ett projekt, jomen. Plötsligt händer det, och allt det där. Tröjan provades och fick godkänt.

Så småningom dök Grynets föräldrar upp igen och hämtade sin lilla dotter. Nu är det litet tyst och tomt härhemma. Och undanplockat. Vi längtar till nästa gång Grynet kommer och sover över! Men den gången kan risotton stanna hemma tycker både vi och Grynet.