Bland grönsaker och kardemummabullar

Allting gå ju i perioder; ibland tar man massor av foton av rosor, t'exempel. Sen är det Grynet som ska fotograferas. Eller hunden. Rätt många bilder på både Gryn och hundar har det ju blivit genom åren. Ett eller annat semesterfoto också där det figurerat både glass och vinglas och fönster (jag har ju en viss svaghet för gamla fönster, dock ska man inte tolka detta som att jag tycker om att putsa fönster. Det gör jag inte). Jag tycker det är kul med foton, och jag gillar att fotografera även om jag nogsamt undviker att lära mig saker om ISO och skärpedjup och slutartider och sånt; - spontant ska de' va'! utropar jag och maskerar på så sätt min lättja.

Men emellanåt blir jag ännu latare och det blir bara mobilbilder i bloggen och det känns ju lite småtrist. En skärpning får det bli!

Innan denna skärpning har infunnit sig så kan man ju då roa sig med att se om det finns något som helst att ha på bild här i bloggen som döljer sig i sagda mobil?

Ett foto som maken tog med sin mobilkamera och sedan delat med mig (och det tog ett tag innan jag liksom fick snurr på hur jag hittade den bland mina googlefoton kan jag ju säga). Denna bild den föreställer alltså yours truly som är på torget för att handla grönsaker. Att bo nära torget, det är minsann en bonus med att bo inne i stan. Man känner sig så sund och präktig på något vis när man strosar runt där bland grönkål och morötter och väljer och funderar. En eller annan ros har också fått  följa med hem.

Observera också min tjusiga gröna Hinzaväska som jag nyligen köpt för att ha till stickväska när stickcaféet drar igång igen. Nu är det ju en multitaskande väska kan man säga, för den funkar lika bra att ha grönsaker i. Den observante ser nog också att man även kan köpa surdegsbaguetter och transportera i sin perstorpskasse som de ju hette på då när det begav sig. Här tänker vi utanför boxen minsann.

Vad har jag mer för fängslande bilder i min mobil, undrar man såklart. Tja, så här ser jag ut när jag böjer mig ner för att fotografera rabatterna i Botan som nu börjar prunka i höstiga rödgula färger och råkar komma åt selfieknappen. Loppan tycker jag är fjollig och låtsas som att hon inte alls hör ihop med tanten som står dubbelvikt över rabatten.

 Sen kan det ju hända att det finns ett eller annat foto på Loppan. Något annat vore ju inte möjligt när man är så söt och raggig och skuttig liksom.

Och något enstaka foto på Grynet. Hon är inte så värst raggig, men söt och skuttig så det räcker och blir över.

Lite sånt har jag i min mobil. Men det får nog ändå bli lite mer seriöst fotograferande ändå känner jag, för nu känner jag att jag saknar min kamera. Det kan ju hända att det blir väldigt många tillfällen här inom den närmaste tiden, för snart får vi englandsbesök minsann! Och då vill vi ju visa lite av vad Skåne har att erbjuda. Förutom kardemummabullar som är en nog så viktig ingrediens och som vi inte kan hoppa över den här gången heller.