torsdag 12 november 2015

Naturbegåvning?

Så här på rak arm har jag svårt att säga att jag är en naturbegåvning i något särskilt ämne. Jag springer inte fort. Jag hoppar inte högt. Jag rasslar inte ur mig integralekvationer i sömnen. Jag sjunger inte så att folks ögon tåras. Jag har insett att jag kommer aldrig att kunna försörja mig som konstnär.

Men nu dök det upp en ny chans! Kanske detta var det område där jag briljerade? Full av förväntan traskade jag iväg till veckans stickcafé, där vi nu skulle få prova på att spinna! Gillar man garn så låter ju detta hur kul som  helst, och på något sätt så tror man ju att då borde det gå av sig själv.

- Hur svårt kan det vara? frågar man sig och ser redan för sin inre syn hur man spinner meter efter meter.

Okej. Det visade sig att nix, än har jag inte hittat det område där jag är en naturbegåvning. Jag provade att spinna med slända med nästintill obefintligt resultat. Sedan provade jag att spinna på spinnrock, och alltså, nog för att jag glatt brukar häva av mig att kvinnor, de har minsann simultankapacitet - men inte när det gäller att trampa i lagom takt och lagom hårt, samtidigt som man klämmer, drar ut och släpper in... Det var väl ungefär då, mitt bland oset från svordomarna som jag insåg att herregud, vad är det för fel på att köpa garn? Det finns ju hur mycket som helst i jämna, långa meter - och skulle det vara ojämnt och klumpigt så är det för att det ska vara så.

Men kul, det var det, och jag har fått en ännu större respekt för det där med hantverk.

Jag får leta vidare, efter mitt naturbegåvningsområde helt enkelt.

6 kommentarer :

  1. Att spinna med slända är roligt, men jag besitter inte någon jättestor kunskap på det.
    Trots detta så har "han med fårullen" fått sig både halsdukar, vantar och mössa som tack. De du;-).
    Måste ändå hålla med dig om att det inte kan vara något fel med att köpa sig sitt garn!

    Kram och tack för rolig läsning!
    Maja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, nu blir jag imponerad! Det är ändå en hel del meter som du spunnit. Jag kan absolut tänka mig att prova igen, men om jag lär mig det....det är en annan fråga :-)

      Radera
  2. Du har redan hittat ditt naturbegåvningsområde.
    Din helt underbara blogg !
    Fortsätt att förgylla mina dagar är du snäll :)

    Med vänlig hälsning / Helene från Broddetorp

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så snällt sagt! Jag ska göra mitt bästa, jag gillar ju att skriva, även om tiden ibland lägger hinder ivägen. Ha det bra i Broddetorp! (som jag inte riktigt vet vad det ligger, geografi är inte min starka sida. Heller :-) )

      Radera
  3. Oj är det så svårt?? Då fortsätter jag också köpa, fast jag behövet inte det heller, under överskådlig framtid för jag har just gått igenom mitt garnlager och insett att jag har tillräckligt i sisådär tio tjugo år framöver:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är väl himla skönt,tänk om man vaknade mitt i natten efter gastkramande drömmar om att garnet var slut? Vilken mardröm!
      Nja, jag tror att det var det där med koordinationen som ställde till det lite för mig, jag är inte den mest koordinerade personen i världen.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.