..exakt vilken typ av fredag detta ska utveckla sig till. Det känns lite som att den vacklar; man vaknar och är lite trött i hårrötterna och har ont i ett öga (mer om det senare), men vädret är ok och morgonpromenaden gäspig men skön. Sen är köket översvämmat av glas. Tyvärr av odiskad art, men å andra sidan, skillnaden när de övergått till det mer utvecklade glasstadiet, nästan uppnått ett slags glas-nirvana där allt skimrar kristallklart, är ju tillfredsställande stor. Så är det minsann inte med alla jobb, ibland gnetar man på och sprätter siffror och bokstäver omkring sig och det blir inte ens en fingertuta av det hela.
Och på tal om jobb, när man väl kommer dit, ja då möts man av en tjusig "bukett" och ett latinskt citat som man gapar lite förbluffat mot medan man väntar på att hjärnsynapsen ska vakna. Eftersom den belåtet snarkar vidare googlar man och tänker att okej, "allt ska vara dig förlåtet" det är ju trevligt - men nu är man ju som man är (perfekt, med tjusiga synnerver. För att inte tala om de skolboksmässiga spottkörtlarna!), så något vidare behov av att bli förlåten känner man inte. Men grönska år ju alltid trevligt! Jag hoppas den inte kommer från Stadsparken, där kollegerna hade boulekväll igår, med hemsnickrade regler och ganska mycket öl. Det kan ju vara så då att någon liksom stod på huvudet in i ett buskage och knipsade åt sig lite grönska..
Själv var jag inte med, vi hade makens doktorandkollegor hemma. En av dessa har i en tidigare skepnad varit bartender i Florens och han blandade drinkar med stor emfas. Förstår ni nu varför jag är lite trött idag? Och då gick jag ändå och la mig ett par timmar innan de sista gästerna ramlade hem i gryningen. Det är gott gry i dagens unga doktorander! Min egen doktorand snarkade sött när jag cyklade iväg, han höll ut till målsnöret men sen tog visst orken slut.
Det är inte bara i stadsparken det grönskar i Lund i maj - det är syrentid och det är minsann inte kattskit direkt. Det är väldoft och tunga klasar och ljuvliga lila nyanser i varierande nyans. Visst är det märkligt med syrener; de doftar så fantastiskt när de är au naturel men försök återskapa doften och det blir bara jolmigt. Man får njuta medan de blommar, så är det bara. Det finns annat som är lite lila av sig; små nallebjörnar till exempel. Ja de där spridda kroppsdelarna blir faktiskt en liten nalle när de sytts ihop, jag lovar. Vem som ska ha nallen? Tja, det är inte direkt nobelpriskvalificerande att gissa sig fram till det.
Maj, det är något visst med den månaden. Något grönt och lummigt frodigt! Jag gillar verkligen att bo så nära Botan att det blivit ens egen trädgård (med extra plus för att någon annan gräver och rensar och så), Botan är alltid fint. Men just nu är det nog ändå som allra mest ljuvligt. Och inte mindre ljuvligt blir det när man mitt i spenaten placerar en liten fyrbening av bästa slag, nämligen västgötaspetsslag. Då är det liksom optimalt!
Och nu har jag nog bestämt mig - det kommer att bli en Finemang Fredag, det tror jag på! Trots att det småregnar ute, men lite regn behövs också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.