På vift

I helgen har jag varit ute och luftat vingarna. Alla i gänget har ju nu fyllt ett ansenligt antal år och vi beslöt oss för en helg tillsammans. Nu råkade jag ju förvisso skriva upp fel helg i kalendern, så efter lite omstuvningar fick det bli så att jag tog tåget upp till Hufvudstaden mycket tidigt i lördags, närmare bestämt vid stupid o'clock, medan resten av gänget åkte upp på fredagen. Alltså gick jag miste om en utmärkt middag hemma hos den av oss som bor i Stockholm, men å andra sidan slapp jag det ihärdiga hällregn som öste ner över staden  hela fredagen också. När jag kom upp på lördagen sken solen, vilket den gjorde förbaskat rätt i.

Vi hade bokat in oss på ett trevligt hotell i Gamla Stan med utsikt över takåsar, men den utsikten hann jag inte beundra så länge förrän jag och Å tog oss ut till Thielska Galleriet där de övriga redan parkerat sig över en räkmacka och ett glas vin, innan vi var kulturella och tittade på utställningen med Maria Adlercreutz' vävnader. Thielska galleriet är så himla fint att det är en ren njutning att strosa runt där ändå, men att titta på Rickard Berg, Eugen Jansson, Edvard Munch och de andra grabbarna är ju inte fel det heller (jo, för let's face it, det är en stor övervikt av manliga konstnärer). Och August Strindberg som jag nog får erkänna att jag känner mig lite tveksam till. Ska jag vara helt ärlig hade jag nog inte heller velat ha en Munch på väggarna (däremot gärna till försäljning).

Tja sen var det dags att dra sig mot hotellet, hoppa i klänningen och bege sig mot restaurangen. Väl där ville de placera oss vid ett sådant där högt bord där man behöver vara stavhoppare för att ta sig upp på pallarna. Vi tittade menande på hovmästaren som då raskt insåg att detta sällskap nog gjorde sig bättre närmare marknivån och sedan åt vi en massa god mat, drack vin och förpassade oss sedan till Intiman där vi såg Tommy Körbergs och Peter Dalles show. Tja. Bitvis jättebra och bitvis... gubbig och seg om jag ska vara helt ärlig.

Efter att ha sovit gott där uppe bland takåsarna vaknade jag på morgonen och passade på att ligga i sängen och läsa och njuta av att inte behöva galoppera runt på morgonpromenad det första jag gjorde. Inte för att jag har något emot det egentligen, det är dagens bästa promenad tycker jag, men lite lyxigt känns det ju att kunna slappa litet. Rätt som det var pinglade det till i mobilen och det var maken som meddelat att han och Indy varit ute och nattvandrat. Jämrans också, nu har vovven varit dålig, hon som alltid sover som en stock! tänkte jag och kastade mig över mobilen. Maken hann knappt svara förrän jag oroligt gastade - hur é det med henne?!? Då visade det sig att det där nattvandrandet, det bestod i en morgonpromenad kl 07.30, vilket jag för min del anser vara en högst resonabel tid, medan maken har en något annorlunda dygnsrytm. Det var ju skönt. Ja möjligen inte för maken som kom upp något tidigare än planerat.

Söndagen blev åter en strålande solig dag och vi traskade runt bland gränderna i Gamla Stan, besökte julmarknaden på Stortorget, köpte en ängel eller två, drack glögg och hade det allmänt väldigt trivsamt innan det var dags att ta tåget hem till Lund igen, till maken och lilla Loppan som nästan slog knut på sig själv när hon mötte matte igen. Och imorse var det åter matte som snörde på sig skorna och gav sig ut på promenad. 06.15 den här gången.