Jag känner att det är viktigt att inte fastna i gamla rutter. Inte hålla fast vid en ståndpunkt med en mulåsnas envishet. Inte vara en sån som säger att "nu blir det så här för det har jag sagt". Okej, man vill ju inte vara en vindflöjel heller. Inte vända kappan efter vinden. Ingen mespropp, det är inte det jag säger.
Jag säger bara att ibland så får man försöka se saker ur olika perspektiv. Hitta nya lösningar. Titta utanför boxen.
Ikväll hade jag till exempel tänkt mig att sitta i min fåtölj och sticka.
Men herregud, jag sitter ju lika bra i en annan stol och stickar när jag tänker närmare efter.
Nu undrar man kanske varför detta lilla inlägg illustreras av tre bilder på samma vovve i samma fåtölj? Fast hur ska man kunna välja vilken bild av denna raggiga rarhet som ska visas upp? Va?
Jag läste nyligen på en uppfödares hemsida att denna aldrig ställde ut fler gånger för en domare som i samband med australisk terrier nämnde ordet "elegant". En aussie ska inte vara elegant. Den ska vara liksom lite bonnig till sin apparition. "He must have a hard bitten, and to use the words of the standard, “rugged appearance”. Och rugged appearance, det är just precis vad Loppan har, och jag tycker att hon klär så bra i sin raggig ruggighet som allra helst. Så hur kan jag då skyffla bort henne ur stickfåtöljen, det går ju bara inte. Då är det bra att vara flexibel.
Nästa steg blir kanske att lära henne sticka, nör hon nu sitter i din stickfåtölj menar jag. Kanske ruggiga raggsockor kunde passa?? Hälsar syrran
SvaraRaderaHellre då lära henne LAGA raggsockor... :-)
Radera