Asfaltdjungeln

En sak jag funderade över inför att vi drog upp bopålarnan och lämnade vår gröna oas var hur det skulle kännas att inte längre ha grönskan alldeles inpå sig? Att flytta in till asfalt, betong och blinkande neonljus?

Att inte längre känna doften av rosor utan där den dagliga parfymen skulle bestå av bensinångor?

Fast såhär någon månad senare får jag säga att det känns helt ok.