Lite rea-betonat

Ja alltså, som i "köp tre, betala för två". Förutom att inga slantar är inblandade. Det är lite mer som att det var ju ett tag sedan jag bloggade (herregud vad man är upptagen som pensionär!) så nu får det bli lite mischmasch av det hela.

Vad har hänt sedan senast? Tja maken har tillfrisknat från sin förkylning och det är vi alla tacksamma för. En utmärkt make på alla sätt och vis, men som snarkar när han är förkyld. Och eftersom maken i vanliga fall sover på ett föredömligt snarkfritt sätt så är man liksom inte van. "du snarkar, vänd på dig!" väser man och petar till maken som medgörligt säger "ok" och sen raskt somnar om. I samma position. Efter en tre-fyra petningar ger man upp och lägger sig på soffan. En utmärkt soffa på alla sätt och vis, men inte så bekväm att sova på. Det borde man ha tänkt på vid inköpstillfället. Men nu, nu snarkar inte maken längre! Okej, man vaknade av att han sopade ner sin väckarradio i golvet häromnatten, men det var ju ändå lite omväxling.

Ja, jag har ju blivit traderare också. Fastnat i traderagarnet. Förvisso är min knyppeldyna inköpt på tradera, men det var maken som inhandlade den åt mig, han köper nämligen ett eller annat vykort där. Men när man då ligger där på soffan och inte sover, då är det ganska lätt att man helt plötsligt ligger där och har skapat sig ett konto. Det första jag köpte var ytterligare en knyppeldyna. En i behändig ta-med-storlek och det gick lätt och bra! Nu står den där och pryder sin plats och har fått nytt skyddsöverdrag och ny nåldyna.

- Det gick ju bra, det här! sa jag uppmuntrande till mig själv och budade raskt på en spolmaskin. En riktig en, som är gjord för knyppling och som alltså inte behöver en spole att sätta på. Såna tillverkas inte längre, men nu, nu fanns den där! Och inga bud mer än ett, så jag bjöd raskt över. Sen skulle jag på hundpromenad med en kompis och hennes labbe precis ungefär när auktionen tog slut, så jag la in ett maxbud och kände mig så rutinerad som allra helst. Men när vi satt och fikade (sånt ska också till) då insåg jag att någon Illvilling hade bjudit över mig - på min spolmaskin. Illslugt tänkte jag då att jag höjer, men inte förrän i sista minuten. Fast vad hjälpte det, det blev rena rama kalabaliken och spolmaskinen och jag gick skilda vägar. Ack ja. Fast nu har jag faktiskt ropat in en annan, till ett mer facilt pris, som dock kommer att behöva en spolhylsa. Uppenbarligen är knyppling ockskå en  materialsport, som det mesta!

Sen har vi ju ränt runt i skog och mark, Loppan och jag. Blött om tassarna och lerigt om magen (på somliga, själv blir jag mest lerig om skor och ben), men så skönt att komma ut. Loppan tycker också det är skönt och springer runt och badar fast det bara är februari. Emellanåt kommer hon upp till mig och gör ett jämfotahopp med spänst och spjång. Då vill hon ha en godis. Det får hon. Hon har mig fast lindad runt tassen, den lilla pälsfian. Sen åker vi hem och tar igen oss, och det är ju en himla tur att jag köpt (ännu) en säng till henne så att hon har någonstans att vila tassarna.

Vi hade ju övernattningsgäster också - Grynet och Pyret kom i lördags och sov över när föräldrarna gick på bio. Lördag, det är ju lördagsgodisdag så alla tre satt där med sina skålar och var rätt belåtna med det. Pyret fick 6 bitar och Grynet fick 9 och morfar fick några fläsksvålar. Oräknade. Jag hade nämligen lagat röding med beurre blanc-sås och mandelpotatispuré med fläsksvålscrunch på lördagen så maken fick äta rester men han var nöjd ändå. Stackars Grynet hade 39 graders feber så hon sov i mormors säng och mormor sov på kanten och Loppan sov under sängen och Pyret sov i resesängen. Det är möjligt att morfar snarkade lite, men det var mormor för trött för att notera i så fall.

På söndagen åkte flickorna hem igen och då, då åkte syrran och jag och dottern och systerdottern till Andrum spa i Höör och kopplade av i några timmar. Det var avskalat och fridfullt och tyst och lite plingplongmusik och så himla vilsamt. Vi njöt allihop, men jag tror att småbarnsmammorna allra mest! Det regnade och var kallt så man kände sig som en viking som badade utomhus! I 38-gradigt vatten, men i alla fall. Man var så mjuk och avslappnad och fylld av kärlek till sina medmänniskor när man åkte hem att det var en ren fröjd.

Sen har jag varit och umgåtts med flickorna igår - februari har verkligen varit vabruari och förkylningar och febrar har avlöst varandra i rasande fart. Nu kunde vi ändå gå ut en stund i trädgården och gunga och gå på upptäcktsfärd och se vad som växer. Och titta minsann, rabarberna sticker upp! En härligt vårtecken, det finns väl inget så gott som rabarber. Ja, jo, choklad såklart. Och kanelbullar. Och lite annat. Men rabarber hör ändå hemma högt upp på favoritlistan.

Sen gick vi in och tog det lugnt för Grynet fick feber igen och då är det skönt att ta igen sig i sängen med lite Paw Patrol på paddan och med Loppan som sällskap. Praktiskt sällskap som man kan använda som fotkudde. Sen åkte mormor hem och somnade i fåtöljen och sen sov hon som en stock hela natten och hörde vare sig snarkningar eller nervälta klockradior.