Dagen inleddes med sång

Som sig bör, när maken fyller år. Då sjunger jag vare sig han vill eller inte när jag kommer med frukostbrickan med mackor, te och kort. Så klart man ska inleda dagen på bästa sätt när ytterligare ett år läggs till handlingarna. - Man kan nog inte längre kalla sig 'ung'? funderade maken. Och det kanske man inte kan, sådär rent fysiskt, men ung till sinnet vill jag nog ändå hävda att han är. Om än på ett mycket arkeologiskt och det-var-ofta-bättre-förr-sätt.

Hur firar man då en födelsedag bäst? Tja, maken förlustar sig på landsarkivet bland gamla lagfartsprotokoll från 1800-talet. Jag är säker på att han roar sig kungligt! Själv har jag organiserat om i ett köksskåp, så nu har jag lite mer ordning och reda på mina bakformar. Jag slipper nu att peta ner muffinsplåten från en hylla högt ovanför min längdkapacitet med hjälp av en sån där trägaffel man har när man steker saker i en teflonpanna, utan kan nu bara sträcka upp en arm och ta ner den från hyllan. Omstörtande, jag vet! Det tog mig bara en tre år eller så att fixa till detta sedan köket byggdes om.

Om några timmar ska vi, enligt traditionen, gå på Mat och Destillat för att dricka drinkar, smörja kråset och i största allmänhet avsluta födelsedagen på ett njutbart sätt. Det känns som att trots ihärdigt regnande så blir det en bra dag på alla sätt och vis.