Spänstig söndag

 Läser man rubriken kan man ju förledas att tro att jag inte har någon som helst pejl på vilken dag det är. Vilket emellanåt stämmer alltför väl...men just nu vet jag i alla fall att det är måndag, och om bara några timmar så är det tisdag. Jag har således full koll! Däremot var det söndag igår, och den gick i spänstens tecken. Inte för mig och maken, ånej. En eller annan hundrunda var väl så långt vi kom.

Men vi tillbringade en trevlig stund på idrottsplatsen, där det var prova-på-tävlingar för barn. Och eftersom Grynet ska börja träna friidrott så passade det ju utmärkt att prova på lite olika sportgrenar. Pyret, ja hon bangade ju inte heller. Sportiga töser, det där.

Jag måste säga att det var fantastiskt trevligt anordnat, alla fick tävla så många gånger i de olika grenarna man ville, och ville man inte få reda på sitt resultat så behövde man inte. När man kände sig klar, ja då fick alla tröja och medalj. Dessutom fanns det såna där stora björn-maskotar. Jag får erkänna att jag tyckte lite synd om dem i värmen, men de verkade fryntliga och nöjda ändå.

Grynet och Pyret sprintade 60 meter jättefort! Och mer än en gång. Hade det varit jag, hade jag nöjt mig med en gång och sedan hade jag skrutit ohämmat om min bravad, vare sig man velat höra på eller ej. Men dessa töser, de tyckte bara "en gång till!" och fräste iväg igen.

Man kunde prova på stavhopp också och mormor hann tänka "vojne, vojne, hur ska detta gå, 6 meter upp i luften är ju skithögt!". Gudskelov var det dock lite mer stavhopp på längden än på höjden, men inte desto mindre imponerande.

Det hoppades också längd utan att trassla in stavar i det hela; inget trams med elektronisk avläsning av övertramp och sånt heller, utan det hoppades och mättes från där man tog avstamp. Sympatiskt. 

Visselboll, eller visselpil kastades också (mormor är osäker på den tekniska termen), men det finns inte på bild.

Vad som finns på bild är däremot hinderlöpningsstafetten! Där hann mormor tänkte "vojne!" igen, för mormor tyckte att hinderna var höga och hur skulle Grynet och Pyret ta sig över dem?! Vilket bevisar att mormor inte känner sina spänstiga barnbarn minsann. Alltså kolla stilen! Tyvärr kom inte Grynets hinderteknik med på bild, men lite på mig, det var stil och elegans över det hela.

Och sen var alla nöjda och glada i värmen och flickorna fick medaljer och det var de väl värda!