Helt enligt beprövad traditionen har vi firat Alla Hjärtans Dag med att jag inte fått blommor. - Nej minsann, såna kommersiella jippon går vi inte på, säger maken och nickar förnumstigt.
Gör ingenting alls, det har varit en väldigt skön söndag i efterdyningarna efter det Stora Jubiléet. Jag stämde träff med min symaskin, till exempel. Det skars tyg och syddes ihop och var väldigt vilsamt och fridfullt - ja med undantag av att jag när maken rände iväg och handlade spelade "Jag mötte Lassie" ett antal gånger och sjöng med med stor inlevelse. Maken blev helt wild-and-crazy när han handlade och kom till exempel hem med frysta laxfiléer när det stod "kycklingfiéer" på listan. Men är man en fri och självständig själ så är man. Och lax är ju också gott.
Jag hade entusiastiskt sällskap av Huliganen när jag sydde.
Men sen kände jag ändå att jamen ska det ändå inte vara lite hjärtan på denna hjärtedag? Va?
- Vill du ha lite chokladmuffins? hojtade jag till maken, och han ställde medgörligt upp och var alls inte avog till muffins. Och notera nu, vad har jag har helt romantiskt strösslat muffinsen med om inte små hjärtan. Ha! Nu blev det ändå firat på Alla Hjärtans, jo minsann.
Imorgon är det måndag. Men det tar vi itu med då.
Ser gott ut! Vad ska det bli av sömnaden?
SvaraRaderaEtt litet vårigt täcke, är det tänkt!
Radera