Odlarglädje

 

Det lär inte bli några EU-bidrag för de huliganska odlingarna. Det lär heller inte vara så att mitt knåpande med att peta ner små fröer i myllan kommer att resultera i prunkande odlingar över det skånska landskapet. Men visst är det ändå något tillfredställande i att se hur ens egenhändigt nerpillade slingerkrassefrö nu har resulterat i ett litet försagt och skrynkligt blad som kikar upp? När jag välvilligt klappat på slingerkrasseembryot vänder jag blicken mot mina (plats för triumferande trumvirvel!) övervintrade pelargoner!

Jodå, jag har övervintrat pelargoner minsann. I tvättstugan i källaren. En enda gång tidigare har jag försökt mig på detta konststycke, då betalade jag ett antal tusenlappar i uppvärmningskostnad i växthuset för att pelargonuslingarna skulle trivas över vintern och sedan komma igång med en prunkande blomning så fort våren anlände. De otacksamma rackarna dog prompt allihop. Nu håller jag tummarna för att dessa ska sköta sig på ett mer tillfredsställande sätt.

Dagen har annars gått i ett behagligt och makligt tempo. Jag cyklade ner till stan och mitt när jag stod och inhandlade födelsedagspresent till dottern så ringde hon. - Lägg på omedelbart! röt jag, vem vet om hon på något sätt kunde spionera genom telefonen vad mamma inhandlade. När jag handlat färdigt ringde jag dock upp, då var ju ändå grunkorna inslagna och jag räknade med att min hemlighet var i säkert förvar.

Dottern skulle sedermera ner till stan och äta glass, lät hon meddela. Själv föll jag för kardemummbullarnas lockelse och handlade två stycken med mig hem. En till mig och en till maken. Hunden lät påskina att jag räknat fel, åt det snåla hållet. Ett tag funderade jag på lite glass även till mig, men sen tog jag mig i örat och avstod. Just nu undrar jag vad det skulle vara bra för?

Sen handlade jag blommor på torget. Gula freesior, för att de doftar så ljuvligt. Och vaniljfärgade nejlikor för att de är så rart skrynkliga, typ.

Men som sagt; för övrigt har vi tagit det tämligen lugnt. På alla håll och kanter.

Själv har jag det alldeles förträffligt behagligt. Maken har låtit meddela att han lagar mat ikväll, så att jag kan känna mig alldeles väldigt uppassad och omhändertagen. Inte minsta lilla potatis skulle jag behöva skala framhöll han. Allt skulle han göra!

Så i skrivande stund är han på väg att hämta thai-mat. Prata om att man är bortskämd!