torsdag 22 december 2016

Nu har det vänt!

Nu blir det bara ljusare och ljusare. Dagarna blir längre och rätt vad det är dansar vi kring midsommarstången och sjunger om små grodor och koack-ack-ack så att trumhinnorna bågnar i skräck - men först medan det fortfarande är mörkt och sådär ska vi fira jul.

Idag inledde jag min julledighet, vid lunch loggade jag ut och knatade hem så fort jag kunde för därhemma, där väntade dottern och Hjärtegrynet och maken som hade varit så himla flitig hela förmiddagen; handlat julmat och varit i Landskrona och diskuterat sin blivande gallstensoperation. Jo för maken har en sådan sten nämligen och den bekymrar honom inte direkt nu, men man vet ju hur det är; rätt som man ränt iväg på en liten trevlig vinresa eller så så väser gallstenen "memento mori" eller vad nu gallstenar säger och vips så var den resan förstörd. Inget kul. Själv opererade jag bort min gallblåsa för några år sedan och jag har då inte saknat den alls får jag säga.

Men nu var det inte gallstenar vi skulle avhandla, utan julledighet! Som då började på bästa sätt, med världens gulligaste bebis på besök. Och detta, det är en helt opartisk åsikt. Om man nu kan säga "bebis" om en liten fröken som har 6 tänder och som är på god väg att börja gå.

Här skulle man då kunna tycka att det vore på sin plats med en liten bild på världens som sagt gulligaste bebis - men hur ska man kunna välja en fjuttig bild? Det går ju bara inte. I synnerhet inte om hon nu har sex tänder. Som förvisso inte syns, men som man får tänka sig. 




 Som sagt, en alldeles utmärkt inledning på julledigheten! Sen fortsatte jag med att tvätta (kanske inte lika roligt, men a girl's gotta do, what a girl's gotta do alltså. Skinkan är gjord och provsmakad och befunnen god. Och en liten fika med saffransbulle (ett nytt recept som syrran bakat när vi var där häromveckan och som jag själv nu provat. Det saknas inga kalorier i dessa bullar kan jag ju säga, men de är väldigt goda och är det jul så är det. Magrare tider kan stunda i januari eller så.
Imorgon kommer sonen hem. Han kanske får en saffransbulle han med, vem vet?

Jul. Jag vet inte vem som kom på det, men man får nog säga att det är ett himla bra påhitt ändå.


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.