lördag 28 januari 2017

R.I.P.

Jag är periodare. Inte som i alkoholist alltså, även om jag erkänner att jag tycker om ett glas vin eller två. (För att inte säga tre). Det jag syftar på är att jag tränar periodvis. Okej, jag erkänner att nuvarande period av icke-träning är ganska lång, men såvitt jag vet är 'period' ett varierande begrepp, så än vill jag inte kalla mig icke-träningsmänniska.

Nu är det inte så att jag inte behöver träna. Ånej. Tvärtom, skulle man kunna säga. Som tur är, har jag hund, och har man hund så är man ute i ur och skur och ränner runt. Hit och dit. Fram och tillbaka. Då behöver man rejäla doningar på fötterna så man orkar med allt rännande, i all synnerhet som man har lite vajsing med knän och fötter och sånt. Som tur är (igen) har jag bra skodoningar. Eller hade. Ett par supersköna Meindl vandringskor som varit med om mycket roligt. När jag hade 50-årsvandring för de närmaste väninnorna, till exempel, och vi vandrade runt med hundar och pratade ikapp och drack champagne och åt chokladpraliner vid fikapausen i skogen. Det var då det blev dominoeffekt på champagneglasen i plast och ena flaskan Pol Roger rann ut i mossan, ack ja. Det var tider det! Jag har vandrat Skåneleden, jag har tränat och tävlat hund, ja de har stått mig bi i vått och torrt.

Men nu, med bara 11 år på nacken så har de gjort sitt. Trots att de är i stort sett de enda par skor som jag vårdat, smort in, pysslat med och omhuldat så får man nog säga att det är dags, våra vägar skiljs åt och de får dra till de sälla jaktmarkerna.

 Utan skor kan man ju inte klara sig, så jag knallade iväg till Naturkompaniet och påtalade att jag vill ha ett par likadana. Varför ändra ett vinnande koncept? Men tänk, då hade de inga sådana?! Va??!! Efter diverse konsulterande, vägande för-och-emot:ande, begrundande och provande så landade det på ett par Crispi, som känns väldigt sköna får jag säga.

- Vill du ha i brunt? De finns i rött också, sa den trevliga expediten.

Ha! Vilken fråga! Livet blir så mycket roligare med färg så detta var vad man kan kalla en icke-fråga (även om jag är den första att erkänna att brunt, det är också en färg). Nu ska jag bara gå med dem hemma också, för att riktigt känna efter att det är rätt, eftersom det är 30 dagars öppet köp.
Jag ville ju ändå avsluta mitt förhållande med mina kära gamla Meindl i stil, så eftersom det faktiskt varit ett härligt väder idag tog jag meindlarna, solglasögonen och Loppan och drog ut till Revinge hed. Där traskade jag fram i stilla mak medan Loppan fräste runt som en tok, grävde efter sork, sprang som en vinthund (nåja...) bara för att det är så härligt att känna vinden i pälsen.

Jag tycker nog att vi fick en fin final, meindlarna och jag. Nu hoppas jag på många bra år med crispisarna!




Om en timme eller så ska jag gå och laga lite mat till maken och mig (ja han är hemma igen, hurra!), iförd mina röda skor. Det kommer säkert att sätta extra piff på kycklingen!


2 kommentarer :

  1. Varför kan inte sköna skor/kläder hålla lika länge som vi gör ?!
    Hoppas de nya skorna blir lika bra.
    Det är så härligt att läsa om och se bilder på Loppan och era äventyr.
    Ha det gott önskar Helene i Broddetorp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, när man har ett par favoriter så vill man de ska hålla för evigt! Jag hyser gott hopp om de nya också, har jag tur så dröjer det 11 år till nästa gång :-)
      Tack för din kommentar Helene! Det är lika roligt varje gång det kommer ett livstecken här på bloggen.

      Radera