Man ska inte ropa hej

Där sitter jag och skriver så trosvisst och förhoppningsfullt om att jag ska gå till frisören och bli av med risbusken och man hinner inte mycket mer än trycka på "publicera" så ringer telefonen och en röst säger "hej det är från frisören". Man inser att de ringer knappast för att tala om att man är deras jubileumskund och att man ska få klippningen gratis och nä, så är det ju inte. Alltså har jag fortfarande en katastrofzon på huvudknoppen.

Då får man lugna själen med andra saker; som att plocka lite björnbär och göra marmelad med björnbär, äpple, kanel och timjan.

Ibland slår jag på stort och hivar i lite portvin i marmeladen också, även om det inte står i receptet.

- Står det inte i receptet?! säger maken då och hyperventilerar lite, för han är ju av tron att recept ska följas till punkt och pricka.

- ja, vadådå?!, svarar jag som är av en mycket mer anarkistisk läggning, i alla fall när det gäller recept får jag kanske tillägga. Alltså, vad skulle inte bli bättre med en skvätt portvin? Nu har jag inget portvin så då får man klara sig utan.

Det gick bra det med, kan jag meddela nu när marmeladen är kvalitetstestad och befunnen god. Så nu har vi fyra burkar med o-anarkistisk björnbärsmarmelad och det är ju inte så  illa. Även om vi dessutom har en riskbuske till hår.