För Loppan, alltså. I lördags gick hon på restaurang och åt oxfilé. Och inte på vilken enkel sylta som helst, utan Lunds bästa restaurang. Nu kan man ju undra om inte mitt bortskämmande av liten Loppa gått rent överstyr - äter hon numera enbart finmat som serveras på restaurang frågar man sig förbluffat? Men nej, så var det såklart inte. Det var ju maken som fyllde år! Och fyller maken år, ja då går vi på Mat & Destillat, är'e tradition, så är det. I år fick Loppan följa med. Jag tycker det här himla trevligt det här att allt fler restauranger tillåter hundar. Alla vid borden runt omkring log också förtjust när Loppan knallade in.
Jag hade bokat Komplett Paket maken till ära. Inget knussel när det är födelsedag! Vi inledde med en cocktail. Fast det fick inte Loppan, någon måtta får det vara. Sen blev det skaldjurssoppa med pilgrimsmussla och vitlöksbröd som inte gick av för hackor. Att servera soppa till en skäggig hund...nja, det kändes lite väl slabbigt. Men sen blev det oxfilé med hollandaisesås och en himla massa andra pryttlar. Och då var Loppan mycket tydlig med att hon var minsann också på restaurang, så det så. Och eftersom köttbiten inte var av minimalt slag så fick hon väl smaka. Sen fick hon också smaka lite på den tyska osten av bara farten. Någon citronparfait, fina viner och kaffe och avec blev det dock inte. Men bra hund reder sig själv, så rätt vad det var insåg jag att hon själv hade serverat sig av det medhavda hundgodiset som jag hade haft med mig i en påse i handväskan. Som stod på golvet. Ibland är man lite korttänkt.
Egentligen fyllde maken inte år förrän igår, på söndagen. Då åkte vi upp till Halmstad, och blev han minsann bjuden på god mat igen! Kickan, Knyttet och deras föräldrar bjöd på fika och sen på biff Stroganoff som var väldigt god. Det tyckte Loppan också... jaja, det kan hända att hon är lite bortstämd när jag tänker efter. Vi spelade spel och la pussel och hade väldigt trevligt! Det sjöngs minsann för maken också, så han blev väldigt väl konserterad för; även Grynet och Pyret hade sjungit för honom i telefon på morgonen och nu sjöngs det såväl Happy Birthday som ja må han leva, så jag tror nog att maken känner sig synnerligen väl uppvaktad! Och Knyttet demonstrerade att hon minsann numera kan säga 'farfar' - och det sa hon till honom för första gången på hans födelsedag! Vältajmat, det får man säga. - Kan du säga 'farmor' också, frågade jag Knyttet. Hon tittade på mig och svarade kort och koncist 'nej'. Inte ens öppet för förhandling. Men okej, det var ju inte min födelsedag.
Idag har vi mest ägnat oss åt att ha nackspärren från helvetet (jag), ringa kreditkortsföretaget och ampert påtala att vad är det för skrutt till kreditkort som inte fungerar, jag bara undrar, vavava?! Men sen struntade vi i såväl nackar som kreditkort och åkte ut till havet där det blåste friskt så att Loppan blev alldeles rufsig i pälsen. Finns inget som lyfter livsgnistan som lite havsluft! Så egentligen förstår jag inte varför vi var mol allena på stranden?
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.