Bä, bä, lila får

 

Jag ska ge sonen rätt i att den pep inte, presenten. Den borde ha pipit med tanke på Huliganens oömma behandling; han tillbringade några timmar med att njutningsfullt dänga runt med den och tugga på den. Trots allt lever den än, för Huliganen har inte fullt så många och vassa tänder som förr.

Nåja, snart har vi ju en egen tandläkare i familjen så hjälp finns i närområdet. Denne rekorderlige son hade dessutom bakat pepparkakor vilket hans slapphänta moder inte gjort. Jodå. Små tandpepparkakor. Med glasyr i form av rötter, pulpa och emalj.

- Får det vara en tand till?

Men nu väntar lillejulaftonsfirande hos syrran! Det lär bli roligt, stimmigt, högljutt - en perfekt inledning på julfirandet!