I all blygsamhet

För rätt länge sedan såg vi en gammal reklamfilm på TV om husmödrar som for runt som skållade råttor och utförde de mest ekvilibristiska arbetsuppgifter; det syltades, saftades, putsades fönster, snöts ungar och piskades mattor. Detta ackompanjerat av en speakerröst som hurtigt meddelade att en god husmoder pockar inte på uppmärksamhet för sin gärning - nä, för uppenbarligen ska man slita i sitt anletes svett och sedan bara blygsamt mumla att "äsch, det där var väl ingenting".

Detta har maken med jämna mellanrum påpekat för mig - och jag för honom, fast då byter jag hur husmoder mot dito -fader.

Och visst är jag en blygsam person! Någon gång då och då, i alla fall. Inte ikväll dock. Nej nu slår jag mig för bröstet och trumpetar att detta, det är bloody marvellous! (Det låter inte så illa när man svär på utrikiska har jag märkt).

Jamen skåda - det går inte fort. Men det går! Blommor på löpande band.

Så nu pockar jag på minsann!

Det är fredag. Det blir lite ryggbiff, en Côtes-du-Rhone och kanske en liten chokladbit. Imorgon blir det nog granköp. Det kunde varit värre.