När det inte är som i sången

Titta det snöar, titta det snöar
allting är vitt, vitt, vitt 

Tja, då befinner man sig inte i Skåne kan jag ju säga. Här är det mer grått, grått, grått. För att inte säga dimmigt, dimmigt, dimmigt. Eftersom man då (gudskelov) inte kan gå ut och åka skidor eller snöra på sig skridskor (dubbelt gudskelov på det) så får man ju i stället släpa med sig hund och make ut i skogen. Jajamensan, maken följde med! Alldeles frivilligt dessutom. Kameran fick också komma ut och lufta sig, men mest blev det grådimmiga bilder där man ser något suddigt rusa förbi.

Jo för det har sprangs. Hit och dit. Fram och tillbaka. Det där med att posera, däremot, var det något sämre med. - Har inte tid med sånt! hörde man någon flåsa när hon ångade förbi. Emellanåt råkade hon dock stå still en liten stund och det är då man upptäcker att en australisk terrier, hon är rätt så kamouflagefärgad i en skånsk natur. Och alldeles bedårande.

 

Så vi traskade runt där och maken såg ut att tycka att det var rätt så ovant med så mycket frisk skogsluft, men tämligen skönt ändå. Jag gick där och pratade, om det ena för att inte säga det andra. Maken lyssnade intresserat. Trodde jag. Ända tills det visade sig att han gick där och grunnade på var Braharna hade sin släktgård i Knebildstorp någon gång under medeltiden. Det funderade inte jag på, kan jag ju säga. Men någon ska ju tänka på sånt kan jag storsint erkänna.

Men mest såg det ut så här när något suddigt ångade fram.

Sen åkte vi hem igen och maken sjönk belåtet ner i soffan och tittade intresserat på folk som ihärdigt motionerade med skidor på olika sätt. Han såg ut att vara mer än nöjd med sin egen friluftssatsning och ansåg att hans personliga motionskvot var fylld.

Loppan och jag, vi har promenerat lite mer. Sen har jag varit i en av stadens lokala hattaffärer och roat mig med att prova igenom en ansenlig del av deras utbud. Hattar är roligt! Den jag hade bespetsat mig på visade sig ge mig en touch av fru Karl-Johanssvamp, så den blev det inte utan en annan liten korsning mellan mössa och hatt fick följa med hem.

Lite stickning på det, snart blir det adventsljus (fyra, jojomen man har väl koll på sakerna), lammgryta och ett glas vin, och kanske lite kaka till kvällskaffet. Och sen går vi in på upploppet.