måndag 21 december 2015

Upploppet


Den där känslan. När målsnöret kommer närmare och närmare och man känner att man inte skulle palla en meter till, eller en dag till. Fast det hade man ju - men nu när jag vet att det är en (1, uno, one, un, ein  - väl valfritt språk) dag kvar att jobba på 2015 känns det som att det är liksom bara med uppbådandet av den sista viljestyrkan som det går.

Imorgon kommer sonen och stannar över jul. På julafton kommer dotter och svärson. Det ska bli så himla skönt med julledighet, det blir glögg och saffransbullar och spel och prat och kanske lite vin också. Och julmat! Jodå, trots mitt mångåriga hårdnackade motstånd mot att laga julmat på julafton blir det nog lite sånt i år trots allt. Eftersom vi numera bor i en gammal lägenhet och har köpt en gammal servis som liksom ser ut att vara gjord för att användas till ett litet julbord, ja då kände vi att servisen liksom kräver det. Den har nog lite Huligantakter, den där servisen?

De två saknade julrecepten? Jodå, för tillfället (obs min reservation, vem vet hur det ser ut imorgon?) är de lokaliserade. Maken kommer att tillbringa en stor del av lillejulafton med att trängas med andra julmatsinköpare medan jag sedan ska göra skinka och långkål och det ena med det andra. Någon liten twist för det nog ändå bli. Och inga grisfötter! Jag har som princip att inte äta det andra haft i munnen (= ingen tunga) eller någons svettiga fötter för den delen.

Det är märkligt det där med mat, förresten. Ikväll skulle vi ätit bakpotatis hade jag tänkt mig. En mycket bra plan. Och maken hade nogsamt inhandlat lufttorkad skinka, champinjoner, schalottenlök och oliver, det som skulle vara i potatisen. Däremot ingen bakpotatis - eftersom jag inte skrivit upp "bakpotatis" på listan. Något korkat när man nu tänkt sig inmundiga sådan. Men jag är inte den som är den, alltså blev det pasta med lufttorkad skinka, champinjoner och smält mögelost vilket faktiskt gick precis lika bra.

Huliganen fick torra kulor. Hurra så bra! tänkte han då. Eller inte.

 Jaja, det kan väl hända att han fick lite lufttorkad skinka... är man en medgörlig matte, så är man. Och nu när man skymtar målsnöret så vill man ju att alla ska vara glada! Även Huliganen.


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.