När man är lite ordentlig av sig

Vi har numera ett fungerande kök! Med bänkskiva! Diskho! Rinnande vatten! Spis! - alltså, vad mer kan man önska sig? Okej, lite kakling och fogning och elarbeten återstår. Några hyllor till ska upp - men det är ju faktiskt småsaker när man inser att nu, nu står inget emellan mig och matlagning och bakning. Till och med två paket jäst har jag lyckats köpa. Ren och skär lycka för 6 kronor, det är minsann billigt det. Så inom kort ska det bakas kardemumma och kanelbullar här, det är också lycka.

Med alla nya ugnar och apparater och sånt som installeras följer ju diverse manualer. Det är minsann inte bara att vrida på ett vred och sätta igång. Vissa kan man till och med koppla in på sitt nätverk och de ska kunna kommunicera med varandra. De sidorna hoppade jag över, så lite digitalt som möjligt, det är mitt rättesnöre.

Diskmaskin har vi också. En liten, men förhoppningsvis naggande god. Jag läste och ställde in hårdhetsgrad på vatten och sen hur man fyller på salt och att man därefter skulle köra ett program med tom maskin. Jag är en ordentlig figur, så jag gjorde som det stod. Först därefter, när programmet var klart, när jag öppnade luckan insåg jag att jahaja, jag hade diskat förpackningen med diskmedelstabletter som följt med och som låg i den övre korgen. Så nu har vi synnerligen rena diskmedelstabletter också, man ska vara renlig av sig i dessa epidemitider. Allra märkligast var nog ändå att de faktiskt hade klarat sig torrskodda, om man nu kan säga det om tabletter.

Efter väl förättat värv kände jag då att näe, nu orkar jag inte läsa fler manualer - så då parkerade jag mig ute i trädgården med lite kaffe och en stickning.

Nu är det snart dags att gå och laga lite laxlasagne i min nya ugn. Hoppas den blir god!