En solig 31 maj 1980 gifte vi oss maken och jag. Vi var 23 och 25 år gamla och tyckte nog att vi var oerhört vuxna och hade koll på det mesta. Såhär i efterhand så kan jag tycka att "barnrumpor" vore nog en mer korrekt benämning - men vi var i alla fall tillräckligt kloka för att göra rätt val av partner.
Vi har flyttat till hus och sen till lägenhet, vi har haft undulat och marsvin, fiskar och häst och hundar. Familjen har växt och måhända midjemåtten en aning också och det kan hända att makens hår grånat en aning.
40 år, det är ju ändå något att fira tycker vi. Egentligen skulle detta ske lite mer rejält senare efter disputation och promovering och sånt, men så blev allting så annorlunda och vi tänkte förra veckan att näe, nu bokar vi in oss någonstans, äter god mat, går promenader, badar lite och dricker måhända ett eller annat glas vin. När vi hade 10-årig bröllopsdag var vi i Grekland och såg mandelträden blomma, vi besökte Delfi och Olympia och badade i Medelhavet. När vi hade 30-årig bröllopsdag, då åkte vi till Bourgogne tittade på vingårdar och gamla slott och drack champagne. Nu åkte vi lite närmre, till Mossbylund på sydkusten, och det var inte illa det heller.
Solen sken, precis som då för 40 år sedan. Havet kluckade och måsarna svävade runt och Loppan var glad och raggig och det var maken och jag också. Måhända inte så raggiga.
Sandstranden som jag mindes från förr, den var ett minne blott efter vinterns stormar så det var svårpromenerat längs havet, men det gjorde inte så mycket för Loppan fick ju ändå inte vara där nu under sommartid. Hon och jag traskade bort till hundbadplatsen så att vi ändå fick komma lite i närkontakt med det våta elementet.
För övrigt, ja då tog vi det lugnt får jag säga. Badade lite, läste lite, gungade lite, stickade lite och tittade ut över fälten och lyssnade på lärkorna. Behagligt, minst sagt.
Man kan inte direkt kalla maken ett modelejon. Han är inte den som ränner iväg varje vår och köper en ny outfit till sommaren. Nänä. Nu förgyllde han sin omgivning med att spatsera omkring i ett par gamla badshorts från Skånetrafiken som gjorde reklam för deras sommarkort; 50 resor i Skåne för 485 kr. Jojo,det var några år sedan.
På kvällen var han i alla fall mycket stilig i blå skjorta och vi avnjöt en god 3-rättersmeny med goda viner till. Själv ser jag lite pillemarisk ut, för jag vet ju att maken haft med sig en present till mig som han: a) först höll på att glömma när vi körde från Lund, och b) sen faktiskt glömde när vi traskade iväg till restaurangen. Men sen! ja då knallade han iväg och hämtade både present och Loppa och vi satt ute på altanen och drack kaffe och jag fick mitt paket och folk smygtittade lite förstulet för att se vad jag fått. Loppan var också mycket intresserad, det kunde ju finnas hundgodis i paketet, tror jag hon tänkte.
Till all lycka så fanns det inte hundgodis i, vilket ju möjligen var något snöpligt för den fyrbenta, men jag tror att hon ändå fick så många godbitar att hon var nöjd ändå. Nej, det som fanns var ett armband "Torun" från Georg Jensen, och det kan hända att jag pekat med visst eftertryck på detta armband tidigare... men visst är det vackert? Om än något ur fokus på fotot, det är maken som är i fokus och det tycker jag är minst lika bra.
Sen var det dags att sova och så småningom åka hem igen dagen därpå. Så denna bröllopsdagsresan gick måhända inte så långt iväg och det talades inte så många exotiska språk (ja om man inte räknar skånska som ett sådant) - men det var inte desto mindre en fin resa. Som avslutades med glass i Bjärred på hemvägen, bara en sån sak!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.