Vässa formen

Förvisso är mängden plusgrader inte så stor, men solen skiner! Vårkänslorna börjar röra på sig! Och då blir det ju så att golfsuget börjar bli stort. Nu har ju i och för sig maken och jag gått på vinterträning i den måhända fåfänga förhoppningen att detta ska spegla sig i vårt spel ute på banan, men än har vi faktiskt inte varit ute och rantat runt längs fairway.

Däremot har vi köpt klubbor, jajamen! Det ska börjas i tid... och gulligare set får man leta efter. Kickan verkade mycket nöjd med sina klubbor. Hon hade full koll på att det var just 'klubbor' men det kan hända att hon mer tänkte i termer av innebandy eftersom pappa spelar sånt lite nu och då. Same, same but different skulle man kunna säga. Kickan gick igenom alla attiraljerna, hon nickade nöjt när hon såg de rosa luftbollarna, och sen invigde vi med lite inomhusputtning.

Fast man kan ju liksom inte spela ut för fullt när man är inne, i alla fall inte om man är rädd om fönsterrutor och sånt. Alltså fixade pappa och farfar till bärbagen så att klubborna inte skulle ramla ur bagen när Kickan bar, och sen knatade vi ut i trädgården för lite al fresco-golf!

Nu var det ju inte bara Kickan som fick lust att svinga en klubba eller två - men vissa fick böja sig lite mer än andra. Klubborna provades och fick med beröm godkänt, och Knyttet, vad gjorde hon då? Jo, hon agerade ju publik, med den äran! Än så länge är hon för liten, men ge det ett år eller två så kommer gräsmattan att vara ett minne blott när flickorna tränar utslag och chippar och allt vad det är. Det visade sig ju också att Kickan, hon är en naturbegåvning när det gäller det här med golf!

Knä-mot-knä i slutet av svingen så att man går igenom ordentligt har vi fått lära oss. Efter träffen, följ bollen med blicken har vi också fått lära oss. Jojo. Sånt kunde Kickan alldeles utan kurs minsann! Observera också hur Knyttet ser ut att applådera sin storasyster!

"När man chippar ska klubbskaftet peka lite framför kroppen, bollen ska ligga vid höger tå och man ska ha stela handleder". Så säger han, vår pro. Och jag försöker verkligen följa detta även om jag emellanåt blandar ihop höger och vänster och glömmer handleder och sånt. Men nu har jag ju en egen stilstudie att tänka på, så nu ska det gå som en dans!

Det kan nog hända att vi behöver träna in det där med "fore" också. Och lära Loppan att inte ställa sig framför någon som viftar med en golfklubba. Även om det inte är någon fara när det är rosa luftbollar. Maken förutspår att det kommer inte att ta många år innan Kickan har lägre handikapp än både farmor och farfar - och det tror jag han har fullständigt rätt i.