torsdag 13 juli 2017

Kärleksbevis

Ska man vara filosofisk så finns det ju så himla många varianter av kärlek. Och då tänker jag inte bara på sån där springa-i-slow-motion-mot-varandra-över-sandstrand-variant med smäktande stråkmusik i bakgrunden. (Själv hade jag mest bara flåsat som en blåsbälg och förmodligen kollapsat i en liten svettig hög innan jag kom fram till den andra parten. Troligen hade jag också oroat mig för hur gäddhänget hade fladdrat som segel i styv kuling och inte känt mig särdeles romantisk).

Man kan älska det mesta, ja troligen utom fästingar då. Myggor ligger nog också rätt långt ner på listan. Men förutom det uppenbara att man älskar sin partner, sina barn och barnbarn - och hundarna, dem får man inte glömma! för att inte tala om kardemummabullar och choklad - så är det ju rätt mycket som får hjärtat att bulta lite extra.

Sen är det ju då det där med kärleksbevis som ju kan vara en liten trevlig krydda i vardagen. Rosor är ju aldrig fel t'exempligen. Eller ett lite smycke. Frukost på sängen för dem som gillar det och står ut med smulor i lakanen. Sånt.

Maken, som är en utomordentlig make på alla sätt och vis, är kanske inte så himla aktiv på röda-rosor-och-diamanter-fronten. Men så ibland glimmar det till, och det ordentligt ändå! Här kommer nu en bild på ett kärleksbevis som gnistrar mer än diamanter minsann. Det är nämligen så att vi spelar lite golf nu och då. Man kanske ska tolka det där med "spela" på ett generöst sätt, men alltnog och emedan, ibland händer det ändå att bollen hamnar i därför avsedd plats, nämligen i koppen. Där kan den ju inte ligga och glo i all evighet, utan man måste plocka upp den. Ska man plocka upp den, ja då måste man böja sig. Och när man är i mogen ålder, har ont överallt och är stel och knirrig som en gammal lagårdsdörr ja då stånkas det alltid lite extra.

Så spelade vi då golf härförleden och det var inte så att det gick direkt bra, det gjorde det inte. Faktum är att det tog några hål innan jag ens skulle försöka putta bolluslingen ner i det alltför lilla hålet. Men då, när jag drog upp puttern ur bagen, ja då hände det! Så där som i reklamen ni vet. Det var himlaspel och änglaskaror sjöng, för vad såg jag väl då?

Att maken gått och köpt en bollsugpropp och i all tysthet satt den på min putter så att den kom fram som en liten överraskning när man som mest behövde lite peppning.

Det finns ju gammal låt med Monica Törnell där hon sjunger Är det det här du kallar kärlek? och på det kan jag bara svara att ja, det är det. Golfbollssugpropp. Det är grejer det!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar