Bland platådojor och lösrumpor

 I arla morgonstunden ringde det på dörren och två dotterdöttrar dundrade in genom dörren. Loppan blev till sig av förtjusning och mormor och morfar kom inte långt efter i välkomstkommittén. Sen satte vi igång, för programmet var fullt!

Promenad skulle gås i Botan så att Loppan fick göra sitt, för sedan skulle Grynet och Pyret och vi vara borta ett tag. Medan vi ändå var där bland blommor och blader och en eller annan and och en liten gullig älling så kunde ju de i sällskapet som är både snabba, starka och viga klättra runt lite bland stockarna. Vi andra, som inte direkt ger vigheten ett (rynkigt) ansikte, vi tittade beundrande på.

För att vi säkert skulle veta var vi befann oss tog vi ett kort. Morfar och Pyret blev ärtor, och Grynet var en ananas. Mormor var fotograf och kunde därför inte vara med på bild.

Sen stärkte vi oss med lite kanelbullar och så traskade vi iväg. Vart vi skulle? Jamen, det är ju bara att läsa! Till Kulturen skulle vi, för vi skulle följa med på en Historisk Tidsresa, en som handlade om fåfänga och mode. Tre nedslag i historien hanns med; det var 1700-talet, mitten av 1800-talet och så 1970-tal. Jag tror säkert att människor varit både fåfänga och modeintresserade under andra tidsepoker också men dessa avhandlades inte denna dag.

Grynet och Pyret var mycket intresserade och vi lärde oss mycket om muscher och snörliv och lösvader och lösrumpor och puder och jättebreda kjolar under 1700-talet. Lite opraktiskt mode får man väl ändå tycka, att behöva gå på tvären när man skulle gå i trappor till exempel? Och ha varma, kliiga peruker på sig? Det borde väl vara lite mer praktiskt under andra tidsepoker? 1800-talet kom visst inte med på foto, men man hade en hel del märkligheter för sig då med, med krinoliner och annat. När vi matats med Fredrika Bremer traskade vi vidare mot 1970-talet, där vi mötte discoparet och proggarna som märkligt nog levde i kollektiv tillsammans? 1970-talet det är ju makens och min tid! Det var då vi träffades och då vi var unga, för även om Pyret ju emellanåt tvivlar på att vi varit det, så var det faktiskt så.

Det var platådojor och silverkläder och discomusik som dunkade. Det var nog inte så mycket mer praktiskt då än på 1700-talet? Annorlunda, jodå, men kanske inte så lättburet alla gånger? När proggarna och discoparet så småningom hittat någon jämvikt så avslutades det hela med allsång - och tänk, maken och jag vi kunde det mesta från Mamma Mia till Staten och Kapitalet, Michelangelo och Hanna från Arlöv så vi skrålade glatt med.  Vi förklarade också för flickorna att vi nog mest hört hemma i progg-falangen, men att vi även gillat ABBA. Hur kommersiellt det ändå ansågs på den tiden. Tävla i musik? Alltså, det var ju hög fnys-faktor på det! Höga platådojor, det hade vi inte (hade förmodligen inte kunnat gå i dem), däremot trätoffor, snickarbyxor, arbetarskjortor och sånt. Maken läste på den tiden ekonomi (det var innan han hittat den rätta arkeologiska vägen) och klädde sig i jeansjacka och trätofflor när de flesta andra ekonomistudenterna var iförda loafers och catalinajacka. Inte undra på att man föll för honom!

Efter att ha skrålat färdigt gick vi till den nya lekplatsen som precis invigts. Det var en medeltidsstad med ringmur och så var det lite landsbygd utanför med grisar och vattenhjul och massor av grejer. Lekplatsen fick med beröm godkänt och flickorna fräste runt och lekte medan morfar och jag tog igen oss en stund.

Bland annat kunde man testa att gå med en slags medeltida platådojor - då fick man hålla tungan rätt i mun! 

Allra roligast var nog ändå skovelhjulet som drev den lilla vattenströmmen. Och inte behövde man sakna vatten när Grynet och Pyret drev hjulet!

Till slut slet vi oss ändå från lekplatsen för att gå hem till Loppan. Men först gjorde vi en liten avstickare och gick och tittade på den fina rustningen som ställs ut på Kulturen nu. Båda flickorna var fascinerade av hur man klädde sig i en sån sardinburk. "Man måste ha en väpnare till hjälp" sa Grynet som är mycket beläst i historia. Man fick prova en rustningshanske också! Passformen var kanske inte den bästa för Pyret, men förmodligen gjordes inte rustningarna i storlek XS tänker jag.

Man kunde också prova på att skjuta och det var minsann svårare än man kan tro. Maken vann överlägset och själv lyckades jag på mina 5 skott få ett (1) poäng. Och att flickorna överhuvudtaget lyckades avfyra geväret som var ganska tungt och bångstyrigt, det var en prestation. Från detta finns en suddig bild. Mobilen sa förvisso till mig att jag skulle hålla den stilla, men uppenbarligen lydde jag inte detta goda råd. Men så har jag ju alltid varit lite motsträvig av mig.

Men sen traskade vi i alla fall hem, och så småningom kom dottern och svärsonen och vi satt ute och grillade och hade en väldigt trevlig kväll innan vi så småningom ramlade i säng, fulla av modeintryck och grillad dovhjortsadel. 

En mycket bra dag! Även om Loppan tyckte att det var snålt att hon fick nöja sig med lite korv när vi andra åt dovhjort.