Jag har kommit till en insikt. Kanske inte så oerhört revolutionerande eller världsomvälvande, men även små insikter är ju ändå något. Insikten är denna; om jag inte bloggar om vad jag gjort, så ekar det tomt därinne i huvudet när jag funderar på "vad gjorde jag i onsdags?". Eller till och med "vad gjorde jag igår". Nu är det kanske inte direkt livsavgörande att komma ihåg vad man gjort hela tiden, men det är ju ändå så som det står i dikten att Alla dessa dagar som kom och gick/inte visste jag att de var livet. Inte vill man vakna upp så där på sluttampen och tänka "livet?! har jag haft ett sånt?".
Så vad har jag då ägnat livet åt denna veckan, förutom det där vanliga; sticka, ranta runt med Loppan, prata med maken?
Vi har till exempel städat taklamporna. Detta sker inte alltför ofta, men när ljuset kämpar sig fram genom en grå matta och flugliken hopas i plafonderna, då är det dags. Maken fick stå på stegen, och jag stod nedanför och sa kloka saker i stil med "var försiktig, hörredu". Vi har en klar och definierad arbetsordning. Plafonden i hallen visade sig synnerligen motsträvig, men då ryckte svärsonen ut och stod på stege och skruvade ner, så nu lyser alla watt så klart och fint som man kan önska.
Det har regnat en hel del, och då kan man ju läsa lite. Lektioner i kemi, det kan ju låta nästan skrämmande dystert och svårbegripligt - men då tar man fel. Maken till bra bok! Ibland tuggade man fradga av upprördhet å kvinnlighetens vägnar, ibland skrattade man så att tårarna rann. Ganska ofta skrattade man och tänkte att varför döper man alltför sällan hundar till Halv Sju?
Och hur var det nu med onsdagen då? Jo, traskade vi hem till syrran. Vädret var minst sagt omväxlande, och enbart för att jag tog med mig paraply och fällde upp det i början av promenaden (utan blodsutgjutelse denna gång, puh!) så klarade vi oss undan regnet. Till och med så att vi kunde sitta ute på altanen och dricka Pimms! "luta dig framåt så att du kommer med på fotot" sa jag till maken, som inser att det är inte lönt att argumentera när hustrun regisserar foton. Resultatet kanske inte blev i världsklass, men roligt hade vi! Den började det regna ändå, men det gjorde ingenting för då satt vi inne och smorde kråset med god mat. Den får man tänka sig för den kom inte med på bild, men en stämningsbild på egenodlade luktärter och ljus kan jag bjuda på.
Så greps jag av lust att brodera igen, det var ett tag sedan. En ekorre ska det bli, vi gillar ekorrar i den här familjen. Som tur var saknade jag några av färgerna, så det blev ett litet internetköp. Kanske blev det så att det i beställningen slank med något mer än de tre dockor moulinégarn som saknades. Sånt är så lätt hänt.
Igår, ja då var det fint väder och det passade ju väldigt bra eftersom vi spelade minigolf med Grynet och Pyret och deras föräldrar. Vi for fram över banan med schwung och elegans och bollarna for emellanåt åt alla håll, men ganska ofta ner i hålet ändå. Den enda av oss som klarade av att göra en spik, ja det var Pyret det. Vad månde bliva av denna lilla atlet? Såg i tidningen i dag att Linn Grant vunnit sin första seger på LPGA-toursen - ge Grynet några år till så kan nog Linn få sig en match!
Jomensåatt. Visst har jag ett liv - och vilket fint liv sedan!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.