Väntan och längtan

Den som väntar på något gott...

... väntar aldrig för länge. Sägs det. Och som vi har väntat och längtat! Under sommarmånader och höstmånader och julstjärneglitter och februarirusk. Vi har längtat och drömt och funderat över det där fantastiska när en ny liten människa blir till! Ibland har det känts som att det aldrig skulle vara dags, i all synnerhet som den beräknade födelsedagen passerades utan att det lilla barnbarnet tittade ut, ingen som helst hänsyns togs till mormors obefintliga tålamod.

Men så äntligen! Efter ett ännu mer ihärdigt väntande sedan i fredags så anlände Hjärtegrynet halv fem imorse. Ja jag säger ju det, det är mormors flicka det! Morgonpigg och sådär, det blir roligt för föräldrarna det.

3 kg och 49 cm ljuvlighet, och jag känner att livet, det kommer att börja på ett nytt, spännande kapitel.
Det har gråtits glädjetårar och sms:ats, det har firats med årets första glass på torget och en pizza med ett glas ripasso på Ved, morfar och jag har skärskådat foton på de små små fötterna och jollrat i falsett, och fastslagit att vackrare barn har aldrig skådats!

Välkommen lilla Hjärtegryn! Du är så innerligt efterlängtad och välkommen!