torsdag 4 maj 2017

Äkta tax?

Alltså, missförstå mig inte, jag gillar taxar! Taxar är envisa, charmiga, mustaschprydda kortbenta små filurer så det går ju inte att inte gilla sådana. Men en tax är en tax.

En Huligan är en västgötaspets, på den tiden det begav sig. Ändå hände det att man trodde att han var en östgötatax vid något tillfälle, och det måste ju vara en alldeles väldigt ovanlig och exklusiv variant.

Nu, nu studsar det runt något raggigt där nere i änden på kopplet, boing-boing-boing!!!. De flesta vet inte vad en australisk terrier är, men rätt många ser ändå att det är något terrieraktigt hos det som spänstigt studsar runt dem.

Igår var dock Loppan och jag ute på sista kvällsprommisen. Vi stötte på ett gäng något överfriskade studenter, ett icke ovanligt fenomen så här mot slutet av terminen. En ung man erbjöd mig frikostigt en slurk öl ur hans burk. Jag tackade raskt nej, både för egen del (öl, när man kan dricka vin??) och även för Loppans räkning. Det är tillräckligt mycket boing-boing-boing!!! i henne utan att det ytterligare behöver förstärkas av en eller annan procent.

Ett par unga damer kastade sig prompt ner på knä och jollrade i falsett med Loppan som glatt hoppade jämfota på dem och slickade dem på nästipparna. Och det var då den ena lite förvirrat undrade - är det en äkta tax? Va?

- Nej det är det inte, svarade jag vänligt och meddelade sedan att Loppan är australisk terrier och inget annat medan jag för mig själv tänkte att om man nu har klätt ut sig till prickig ko och ens kompis är enhörning så borde man väl ha mer styr på djurarterna kan man tänka. Lite fick jag väl ändå ge igen så Loppan och jag sa - hejdå dalmatinern! och vandrade vidare. Prick som prick menar jag.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar