onsdag 17 januari 2018

Det är skillnad på somliga

Men först; vad ÄR det här? Va? Ska det vara så här i stort sett hela tiden, grått, mörkt, murrigt och som att leva nere i en brunn? En djup brunn full av grönslemmigt vatten och massa lera på botten dessutom. Hur vore det med lite sol som omväxling?

Fast i alla fall, det är ju ändå tur att man har sin stickning och så, så man inte bara sitter inomhus och morrar över vädret utan man kan pilla med sin aviga-å-räta och vara rätt nöjd ändå.

Nu var det ju ändå vare sig vädret eller stickning jag skulle tala om, utan om de företag som levererar post och paket och sånt. Tänk så olika det kan vara! PostNord har nu i sin oändliga vishet kommit fram till att husets brevlådor (utom två) är alldeles för små. Och då blir det ju jobbigt för brevbärarna och så kan vi ju inte ha det, eller rättare sagt; så vill PostNord inte ha det. Alltså vill PostNord att vi ska skaffa brevboxar, och tja för all del, det kan vi väl göra, men de ska ju vara snygga och passa in tycker vi. PostNord tycker då att de kan skicka ut en snubbe till oss för att prata postboxar så han kom igår klockan 9 (på kvällen) då vi redan haft styrelsemöte i två timmar för att prata postboxar och det var ju schysst kan man tycka. Men vem kunde ana att man kan prata postboxar i nästan 1,5 timme? Eller att det finns minsann regler för hur lågt och  hur högt de kan sitta, och hur bred postspringa det måste finnas och det ena med det andra. Nu har vi någon barnvagn och någon rollator i huset så vi tyckte att vi kunde ju ha tre rader med boxar så att  barnvagnar och rollatorer får plats under men si det går inte heller för då måste brevbäraren öppna TVÅ låscylindrar. Ja man baxnar, hur skulle det se ut? Förvisso skulle ju brevbäraren bara behöva skutta in genom porten, slippa ta sig fem våningar upp och sedan traska ner och lämna post på samtliga fem våningar utan bara öppna fronten på boxeriet och hiva in breven, men som sagt - har man tre rader då måste man öppna två fronter. Rena anarkin således. Och skulle man sätta två rader med boxar ovanför vagnar osv, ja då kommer man ovanför de lagstadgade 1600 mm. Oh my.

Jag förstår nu att tanken med att skicka ut denne pratglade snubbe i slutet av ett styrelsemöte var att liksom nöta ner allt motstånd tills man bara viljelöst nickar instämmande till alla tramsiga regler och förordningar.

Men sen finns det andra företag. Federal Express till exempligen, eller FedEx som vi säger som numera tycker oss vara du och tjenis med dem. Här får jag göra en liten avvikelse igen; jag har nu bloggat i rätt många år, och ja, jo man kan ju tycka att det är lite märkligt att man kan fylla så många sidor med hundar och garner och choklad och makar och barnbarn, sida upp och sida ner, men det blir en del ändå och därför brukar jag varje år få tryckt en bok av årets sinnessvaga utsvävningar. Denna bok trycks i USA och skickas sedan med FedEx. Så fick jag då ett sms om att vi kommer onsdag med din bok, men man kan ju inte vara hemma bara för det, så jag tänkte att jaja, jag får väl hämta ut den sen då på ett utlämningsställe. När det gäller paket som lämnas med PostNord så känns det ibland som att de inte ens försöker lämna ut pryttlarna utan lämnar dem direkt på utlämningsstället och sen blitt (och fullständigt lögnaktigt) påstår att man inte var hemma.

Alltnog och emedan, jag och Loppan traskade runt i det där gråmurriga (se ovan) på lunchen då det ringer i min mobil och det är FedEx som vill lämna ut ett paket. - Jag är tyvärr inte hemma, utan på jobbet säger jag då varpå FedEx undrar om jag jobbar i Lund? Och i så fall var? Och sen säger att då kommer jag dit istället om en knapp halvtimme. Jag svarar att det är ju himla snällt, men det är inte säkert att jag är tillbaka på jobbet om en halvtimme och då säger FedEx som har en positiv och avgjort lösningsorienterad attityd att det är inga problem. Vad heter företaget? Känner mina kollegor mig? Är det ok om någon av dem får ta emot boken?

Vid det här laget gapar jag mest misstroget men finner mig och säger tack, lämnar alla äskade upplysningar och galopperar tillbaka till jobbet där jag själv hinner ta emot min numera gode polare FedEx. Det får man säga är serviceanda det!

2 kommentarer :

  1. Men gud vilken bra ide att göra bok av bloggen! Rolig bok att ha för framtiden och särskilt när man tar så fina foton som du gör :) Sån måste jag göra för det här året ( det är lite speciellt, det är mitt "fylla 50 år-år" ). Fast jag har ju ingen blogg, men man kan ju skriva privat ändå. Var beställer du boken?

    Jag beställer ganska många paket ( jag shoppar helst på nätet ) och jag har faktiskt både en och flera ggr tänkt att varför påstår PostNord att det här paketet inte gick ner i min brevlåda?

    Det är ju löjligt med era brevlådor, snacka om att krångla till det? Man vill blir ju inte precis samarbetsvillig. I sådan lägen förvandlas jag till kärringen mot strömmen ( eller trotsande 3-åring ) och vill absolut inte ändra på hur det är.

    Trevlig helg!
    Mvh Jenny ( jenny123sweden )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, då säger jag grattis lite så här i förskott! Ja, jag tycker det är himla kul att ha texterna i pappersform också, för vem vet när allt bara försvinner från cyberrymden? Jag gör böckerna hos Blog2Print, men jag tror att de bara trycker bloggar. Men jag brukar också göra en fotobok varje år på Photobucket (eller Icafoto) och där kan man ju också skriva mycket fritext förutom lägga in foton. Brukar funka bra!

      Jag håller med, jag blir också verkligen kärringen mot strömmen i såna här lägen :-)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.