Och inte nog med det, en himla massa andra byggnadstekniska lösningar sitter också på plats. Söndagen slog till med full högsommar och maken, Loppan och jag drog iväg till Grynet och Pyret. Det var en hel del som stod på agendan. En koja skulle byggas! Försådder skulle planteras ut! Mat skulle ätas! Tomatstöd skulle inhandlas! Ja, det var bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.
Grynet och Pyret var förberedda. De hade tränat på att spika med sina nya hammare, såga med den nya sågen och mäta med den nya tumstocken. Allt i lagom smått format, och mormor, som kan vara lite korkad av sig, undrade om tummen på tumstocken också var lite mindre. Jaja, vi kan inte alltid vara på topp.
När man bygger koja så börjar man såklart med det viktigaste - ett bord att sätta en blomvas på. Det var rena teamworket, och morfar var mycket imponerad av Pyret som sågade av 3,75 bordsben alldeles själv!
Kojan skulle ligga i hörnet vid forsythiabusken, lagom gömt och hemlig av sig. Ett utmärkt val! Bygget, ja det var en egenkonstruerad skapelse, utan direkt ritning och i bästa Kajsa Warg-anda; man tager vad man haver. Några lastpallar, lite upprivet golv, en gammal säng. Både svärsonen och maken är egentligen sådana som helst bygger efter ritning, med massor av linjer från a - c och "skruva vid x" och "såga av 42,27 cm" och liknande exakta instruktioner, så det här var sannerligen ett bygge utanför deras byggtekniska comfort zone. Men så bra det gick!
God hjälp hade de av flickorna som raskt flyttade in bordet och dukade med blommor medan bara själva stommen var på plats. Emellanåt hanns det ju med lite gungbrädegungning också, och att studsa i studsmattan, klappa Loppan och hjälpa till med plantorna.
Under tiden pekade dottern och jag planterade ut; tomatplantor, gurkplantor, solrosor och zinnior. Sen vattnade dottern. Nu kan man tro att jag även planterat ut en aussie, men nej, dottern vattnade även Loppan som var törstig i värmen.
Bygget, ja det fortskred och Grynet pekade mot taket och sa belåtet "mormor, det är mellanbjälklagret" - tänk så skönt att ha en byggnadsingenjör i familjen! Man kan också notera att den gamla sänggaveln på sängen som köptes till dottern för 35 år sedan sisådär, nu funnit sin ultimata plats. Den har liksom gått igenom en sänggavels livscykel och nu uppgått i ett kojbyggarnirvana.
Så småningom kom det ett golv på plats. En stege. Och en massa andra bra grejer. När det var fikadags fick vi gamlingar fika själva, för det gjorde flickorna i kojan. De samlade sommarsnö också i små lådor och sen snöade det över murgrönan.
- Tittar mormor! vi har sommarsnö! ...fast morfar kallar det "sågspån", sa de. Man såg riktigt hur de tänkte "pah! vad begriper han? 'sågspån?!? Fnys.".
Sen blev det en ljuvlig sommarkväll och svärsonen grillade lax så det var en ren fröjd. I synnerhet att äta upp den. En och annan byggnadsrelaterad skada hade uppstått och hela familjen hjälptes åt att plåstra om Pyret. Med unicorn-plåster såklart, det läker ju bättre då, det är vetenskapligt bevisat.
I hörnet bakom forsythiabusken stod nu kojan där - sjörövarskeppskojan! Sjörövarkaptenerna kilade upp och nerför stegen, hade utkik över det villande havet och var ett par mycket belåtna sjörövare. Gulligare och gladare än vad jag inbillar mig sådana är i vanliga fall. Nu ska det till någon mer bräda, en sjörövarflagga och lite vimplar och pynt. Man vill ju ha sitt skepp hemtrevligt och mysigt såklart.
Vilken fin sommardag vi hade, och vilken vråltjusig koja det blev! Alla var nöjda och trötta och belåtna, och när Grynet nattats (och ännu inte somnat, ytterligare en nattuggla i familjen) och Pyret nattats (och somnat, efter att ha underhållit mormor med diverse utläggningar) så åkte Loppan och vi hem igen, lagom svettiga, lite solbrända och väldigt nöjda med vår dag.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.