måndag 4 juli 2022

Det var ju nu det gick undan på Ystadbanan!

 - Vill du följa med till Ring Knutstorp och titta på biltävlingar? undrade maken. Jag tittade tveksamt på honom och undrade om det möjligen kunde finnas någon försäljning av garn där? Eller kanske rosor? Maken trodde inte att det fanns vare sig garn eller rosor, däremot veteranbilar, och då, då började jag ändå inse att det kunde kanske vara lite kul ändå? Gammalt är ju alltid bra.

Alltså åkte vi till Ring Knutstorp. Det var bilar i mängd! Rök från grillar! Brummande motorljud! Folk i keps! Helt utanför min gamla vanliga comfort zone, men intressant måste jag säga.


Vi kom mitt i ett tjusigt lopp! Det var liksom mera stil på bilarna förr, det tycker jag nog. Det kanske inte gick så fort som i dagens Formel 1, men det lät rätt mycket ändå. Det var inga pitstopp med massor av mekaniker, nej man fräste runt, runt tills någon vann och så var det bra med det. Inga olika däckblandningar som skulle på och av (herregud, jag måste ha fått i mig för mycket Formel 1!), det var liksom lite mer back to basics.


Sen tittade vi på andra lopp - det var lite svårt att hänga med vem som vann, men det kändes som att det spelade mindre roll (för mig i alla fall, förmodligen var detta inte fallet för dem som skrynklade asfalten, som jag tror är den tekniska termen). Den här gröngula, den vann i alla fall. Då blev han säkert glad - helt fördomsfullt antar jag att det mest var män som körde, men jag kan ju ha fel. Det har hänt.




Man kunde också strosa runt och titta på fina bilar, som inte besudlades av att dammas ner på banan; det var färgglatt och fint och kändes nästan som en godisbutik. En godisbutik full av Lotusar till exempel.

Jag tog en bild på maken. Sen tog han en på mig, och då placerade jag mig, som av en slump, framför rejält gamla bilar som kostade vansinnigt mycket pengar. Den där gröna, den kostade nästan 1,5 miljoner lusidorer. Kände att det kunde vara en passande bakgrund till mig.

Sen tittade vi litet till, bland annat på ett lopp med hundkojor, eller Mini Coopers heter de väl. Det såg roligt ut, som små leksaksbilar som fräste fram. Dock kom de inte med på bild. De var kanske för små?







Man fick gå ner i depåerna och titta också, det var liksom inte så märkvärdigt att man traskade runt där bland bilar som snart skulle ut och köra; finast var så klart de riktigt gamla bilarna. Sittkomforten var väl kanske inte riktigt som i en modern bil... men ändå, visst är de tjusiga med sina kylarprydnader, blankpolerad metall och glansiga lacker! Dock högerstyrda allihop, så jag ser inte direkt mig själv framföra en sådan. Men vad dum jag är, hade jag haft en sån, hade jag väl haft en chaufför? Så kunde jag bara sitta där och finåka med. Men han fick väl hålla tungan rätt i mun, chauffören, för det var en himla massa reglage och mätare att hålla ordning på.


Sen tittade vi på något lopp till. Det kan hända att någon av de här vann? Eller inte? Högtalaranläggningen lämnade en del övrigt att önska, och som tidigare sagts, det var liksom inte det som var det viktiga. Men en rolig upplevelse det var det ändå! Sen åkte vi hem och stank lite rök från alla grillar som fanns överallt (man måste tydligen äta grillat om man ser på biltävlingar). Själva åt vi glass och den rykte inte.

På kvällen tittade maken på Formel 1, och ja, det går väl fortare, men lika elegant tycker jag nog inte det är. På Knutstorp var det heller inga otäcka olyckor, och det var det ju i Formel 1 - så jag vet nog vad jag föredrar.

Idag har det dock gått i mer sakta mak. Vi åkte ut till Gullåkra mosse och tog en liten promenad. Sen blev maken helt wild and crazy och tyckte att vi kunde ta en runda på Vesums mosse också?! Lika bra att passa på medan maken är på promenadhumör, rätt ofta klamrar han sig räddhågset fast i sin läsefåtölj när jag föreslår att vi ska ut och promenixa.



Jag tänkte att jag tar väl ett foto på Loppan. Det är ju inte så att jag inte har tusentals foton på Loppan ute i det gröna, men ett till är väl ändå bra? Fast hon är rätt svårfotograferad den där. Hon är inte den som smilar upp sig och trutar med läpparna så fort mobilen kommer fram. Men gullig är hon!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.