tisdag 27 februari 2024

In i dimman

Idag har det varit en sån där dag där det aldrig blir riktigt ljust. Lite som att bo nere i en brunn, föreställer jag mig även om jag personligen aldrig gjort det. Det räcker ju med en lägenhet i Lund och en i Halmstad, nu ska vi inte börja blanda in brunnar här också. Mörkt och dimmigt var det - men vovven ska ju ut i alla fall, och jag med, så vi körde ut till Krankesjön för att umgås med labbeflickorna. Det var faktiskt dimmigare än jag trott när man kom ut på landet, så man fick ta det lite lugnt, men för en gångs skull var jag ute i väldigt god tid så det fanns tid till det. Det tyckte väl i och för sig inte den lastbil som körde ända upp i bagageluckan på mig, men jag vägrar att låta mig hetsas när det är så här. Det finns fördelar med att vara tant - men låter sig inte hunsas med hur som helst, ånej! Till slut blev Loppan och jag i alla fall av med lastbilen och så småningom kom vi fram till Krankesjön där det förutom vi och Susanne och labbeflickorna fanns en myckenhet ornitologer?! Parkeringen var alldeles full och det rände runt grönklädda människor med seriösa kikare. Vid Krankesjön finns det ju förvisso fågelskådartorn, så jag föreställer mig att någon pippiintresserad människa skådat något sällsynt och rart, en vittandad kråka till exempel?, och sen har det gått sms-larm till alla som vill skåda detta sällsynta fjäderfä. Synd bara då att det var så inihoppsan dimmigt, det borde vara svårskådat då.
Men jag är inte den som är den, vill folk åka ut och kånka på kikare så gärna för mig. Själva ägnade vi oss åt att traska bort till det där lagom placerade fikabordet där vi brukar dricka kaffe. Till vår stora förvåning visade det sig att Krankesjön numera är mycket större. I normala fall brukar man skymta sjön en bra bit bort medan man sitter där och sörplar kaffe, men nu skvalpade vågorna alldeles på andra sidan stängslet och där guppade det också omkring lite sjöfågel. Och jag kan ju säga det att ville man sitta uppe i ett torn och spana efter vildsvin, ja då gjorde man klokast i att ha sjöstövlarna på sig.
När kaffet var uppdrucket traskade vi tillbaka till bilarna medan vi mötte flera glada människor med rosor på kinden och fågel i blick. Sen körde vi hem igen och badade Loppan, vilket var behövligt men synnerligen onödigt. I alla fall om man frågade henne.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.