Från högsommarkänsla och massor av folk som flanerar runt och musik från Rotundan att avnjuta på kvällspromenaden blev det regnigt, svalt och tyst. Maken och jag passade därför på att gå på bio igår kväll och se Sommartider, filmen om Gyllene Tider, då blev det mer musik. Är man nu Halmstadbo så ska man ju gynna ortens största musikfenomen. Det var inte en sån där film där alla är svartklädda, sitter kvar och läser alla eftertexter och reklam är helt bannlyst. Inte pannorna i djupa veck precis - men man blev glad och musiken fick en nästan att småhoppa lite i biofåtöljen. Sen traskade vi hem till Loppan igen i regnet för att sedan direkt traska ut med henne igen i regnet. A dog's gotta go, when a dog's gotta go. Typ.
Även imorse småduggade det, men det gör ändå inte så mycket. Jag har dragits med huvudvärk och trötthet de senaste dagarna så en dag inomhus med lugnt pyssel passade fint. Och "pyssel", det innebär i mitt fall nästan alltid att baka. Otroligt meditativt att baka. Och eftersom jag nu hade införskaffat en ny bakform så kunde väl inget passa bättre än att prova ett nytt recept; Camilla Hamids kanelbullesockerkaka. Okej, den fastnade lite i formen, men bara lite. Den är ännu inte provsmakad, men den luktar gott så det blir säkert bra.
Medan kakan ligger på avsvalning så kan man ju brodera färdigt sin fårkudde, vilket jag gjort. Den kommer säkert att presenteras på en blogg nära er, men först ska den fuktspännas. Man vill ju inte att ens läsare ska tänka "vad är det där för en skrynklig dammtrasa? Va?". Istället bjuder jag på en bild på den bukett jag fick förra söndagen - jag är djupt imponerad av hur fint den hållit sig. Men så har jag också vårdat den ömt, låtit den sova svalt på balkongen, såväl i Lund som i Halmstad, och sjungit små vaggvisor för den. Alltså, nej, det kanske jag inte har gjort, men jag har i alla fall kvittrat uppmuntrande till den. Visst blir man glad när man får njuta så länge av blomprakt?
Ett annat blomster som också levererat mer än man kunnat ana, eller begära, är den dahlia jag fick av Kickan i söndags. Vi träffades nämligen en stund på stranden och då fick farmor en blomma. Farmor stoppade ner den i badväskan, och skam till sägandes fick den ligga kvar där till igår. När farmor insåg detta skämdes hon, men dahlian fick komma ner i liten vas och den visade sig vara en hyvens blomma, en som inte hyser agg utan blommar på som om den också fått öm omvårdnad.
Det blev alltså ytterligare lite bad! Nu tror jag dock att det är färdigbadat för säsongen, men då kan man ju titta på dessa foton någon gång där i februari eller så, och tänka att bättre tider kommer! Sen är det ju också så att kan man inte bada, då i vinterrusket, så kan man ju alltid baka lite. Eller sticka lite. Eller läsa en bra bok. Var sak har sin tid och högsommaren har kanske haft sin - men nu börjar hösten, och det, det är en fin tid!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.