söndag 27 maj 2018

Pyrets dag!

 


Det känns som om det inte var mer än någon månad sedan vi var på dop senast, men det var ju faktiskt i juli 2016. Nu var det dags igen! Det var flaggor och vimplar och solsken och helt enkelt en lysande dag för fröken Pyret att döpas! Alla hjälpte till; farmor och Grynet bakade tårtor, farfar putsade fönster, Grynet var Förste Skopolis och såg noga till att alla tog av sig skorna (mormor fick lite backning på det, faktiskt), morfar och mormor hämtade maten - ja den enda som tog det med knusende ro var festföremålet själv, som sov sig igenom det mesta.

När alla vimplar var på plats tog vi på oss skorna igen och åkte ut till Hardeberga kyrka där vi minglade runt som på det bästa garden party; det var gäster från när och fjärran; Småland och Värmland och London och ända från Korea! Väldigt roligt att få träffa släktens nye lilla grabb som var mäkta fin i hatt. Själv sportade jag också runt i nyinköpt panamahatt, man ska gripa alla tillfällen som finns att införskaffa ny hatt, det är min bestämda uppfattning.



Finast av oss alla var högtidsbarnet och hennes familj. Pyret var iklädd släktdopklänningen från sin pappas sida och var mycket fin, precis som Grynet och mamma och pappa. Sen var det dags för dopgudtjänsten som var ljus och varm och fin, och med en präst som blåste såpbubblor, bara en sån sak! Pyret var mycket intresserad och kikade glatt ut över församlingen när hon var färdigdöpt. Hon tog allt med ro, även att bli blöt i håret. Och vi sjöng! Trygga Räkan och allt det där och Grynet kikade förbluffat på mormor som trumpetade loss i bänken bakom henne. När Pyret var döpt och såpbubblorna slut, ja då vattnades dopträdet, en katsura, med dopvattnet. Det trädet, det kommer att växa fint!







Dopföljet, ja vi hade garden party! Vi åt och minglade och drack och åt lite till - och dessemellan körde vi lite traktor och gungade, man måste ju motionera ner maten innan det var dags för tårtbuffé! Grynet fejade och donade i köket också, mat skulle det minsann inte råda brist på.

Det kom kanske tio droppar regn, men vem bryr sig om sånt? För det mesta sken solen och det var helt enkelt ett hejdundrande dopkalas som vi kommer att minnas länge. Däremot kan det hända att man inte direkt behöver äta de närmaste dagarna...







Ja precis så här var det, den strålande majlördag när Pyret döptes i samma kyrka som hennes mamma och pappa gifte sig och där Grynet också döptes i juli 2016. Precis som storasyster var lillasyster Pyret pigg och glad och partajade runt hela dagen, hon gick ur famn i famn och alla tyckte att hon var den finaste dopflicka som tänkas kunde!

När jag ser på bilderna så ser jag att Grynets och Pyrets mamma är mycket lik min mamma; flickornas mormorsmor som dog redan 1999. Och det känns ganska fantastiskt att släktled liksom knyts ihop så här! Tänk när det är dottern som är mormor och som sitter och fotograferar sina barnbarns dop...


4 kommentarer :

  1. Vilket fint dopkalas och en sådan fin liten familj!
    kram
    PS Snygg hatt och ny snygg frisyr

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var ett himla fint kalas!...och tack, jag gillar också min nya panamahatt :-)

      Radera
  2. Svar
    1. Visst var det! En jättefin dopdag.

      Radera