Man ska akta sig för älgar

Vips! så gick den veckan. Bacillerna har hemsökt Grynet och Pyret och deras föräldrar, så AB Mormorstjänst har ryckt ut. Vi har klippt bokstäver, torkat snoriga näsor, läst böcker, lekt med Loppan, ätit köttbullar, skrivit brev till Tomten, byggt med duplo och åkt båt på vardagsrumsgolvet. Säkert en massa annat med, men det väsentligaste kom nog med.

Loppan tycker om att vara nära Grynet och vill gärna se vad hon håller på med. Pyret har byggt jättehöga torn som gärna ville välta lite. Det tyckte Pyret var fisigt av tornet. Jag får ju säga att det är märkligt vad såna småpyren hämtar sig snabbt - ena stunden har de 40 graders feber, i nästa stund läser man om Älgen som inte ville vara kung och begrundar alla bilderna på olika sorters bajs som finns i boken; älgbajs och harbajs och fladdermusbajs och flugbajs och sådär. Det fanns ingen bild på hundbajs, men vi enades om att det visste vi ju ändå hur det ser ut.

Det var en lömsk älg det där,  han verkade nog så resonabel och vänlig i texten, men när man minst anade det hoppade han på en och ramlade ner på ens totalt oskyldiga tå som nu prunkar i lilavioletta toner. Det känns som att det är helt fel färgskala såhär inför jul. Och ja, jag erkänner att det känns lite fånigt att fotografera sin tå och lägga ut i bloggen, men allt för att med osminkad realism dokumentera tillvaron! Så idag blir det bara bekväma och mjuka skor på. Vandrarkängorna fungerar fint och det är ju himla bra! Men jag vet inte om det blir så snyggt när maken och jag ska på jazzklubb ikväll?

Och kolla här! Ja, jo, det ser ut som regn, men det var det inte (helt och hållet), det var snö! Och det var ju en himla tur eftersom dottern igår lite orutinerat sa till Grynet att "vet du vad, jag har hört att imorgon ska det kanske snöa!". - Då ska vi göra snöänglar! sa Grynet bestämt. - Jag ska "kanske", påpekade dottern då, men på det örat lyssnade inte Grynet. - Du får också lägga sig i snön mamma och vifta med armarna som jag när vi gör snöänglar! fortsatte hon. Dottern försökte igen med det där "kanske", men man såg att hon börjat inse att det kanske varit lite förhastat, det där med att tala om eventuell snö, i all synnerhet när Grynet spände ögonen i henne och påtalade att hon sagt att det skulle snöa, så det så. Så det var ju en himla tur att det singlade ner flingor ovanifrån, dock i alldeles otillräcklig mängd, så vi får nog vänta på snöänglar ett tag till.

Loppan och jag tog vår sedvanliga morgonpromenad i Botan i morse och noterade att tomteskogen kommit på plats. Om man undrar vad det där suddig är på vänstersidan, så är det Loppan - det var nämligen både blåsigt och blött när vi var ute. Jag gjorde ett försök till, men sen började Loppan visa ett otillbörligt intresse för tomtarna, så då gick vi vidare.

Men i eftermiddags, då hände det något märkligt! Det började lysa där ovanifrån, solen gjorde ett sällsynt gästspel och visade upp ens oputsade fönster i all sin o(prakt) och då kan man ju inte sitta inne, då får man bege sig ut i skogen medan man har chansen, så det gjorde vi, Loppan och jag.

Och vips så var det mörkt igen, men det gjorde inget för då hade vi fått skogsluft i näsan och åkte hem och tände lite adventsljusstakar. För nu, nu är det nästan helt legitimt, nu när det är 1:e advent på söndag.