Ändrade planer

 Ibland blir det ju verkligen inte som man hade tänkt sig. Igår, till exempel, då skulle vi gått på 4-årskalas, när världens bästa Pyre skulle firas. En utmärkt plan på alla sätt och vis, i all synnerhet som vi fick rapporter om att Pyret lagat chokladmousse till efterrätt! Familjens egen lilla mästerkock. Men ödet ville inte att våra vägar skulle korsas med chokladmoussens, för Pyret fick helt plötsligt feber och i omåttliga gradantal dessutom. Så nu väntar paketen här hemma på att Pyret ska piggna på sig och förhoppningsvis att ingen annan blir smittad. 

Så det blev till att äta pytt, helt och hållet utan efterrätt. Lite ensamt var det också, för Poppy hade åkt hem till sig igen så då var det helt plötsligt bara vi tre här hemma och jag fick ha min säng för mig själv - inte för att en phalène tar så stor plats, det kan då ingen påstå. Hon är mycket finkänslig av sig också och ligger stillsamt i fotänden av sängen - däremot är hon mycket tydlig med att hon bör sova i sängen, tackarsomfrågar.

Hon och Loppan går bra ihop, och efter någon dag börjar man dessutom få lite rutin på att hålla reda på kopplen när vi går ut - det är nämligen en viss risk att man helt plötsligt finner sig inlindad som en kåldolma när vovvarna blir ystra och spritter runt som kalvar på grönbete.

Det är mysigt med två vovvar, och man saknar ju aldrig sällskap! Trångt, men mysigt, i stickfåtöljen skulle man kunna säga.

Vad annars har hänt? Tja, maken och jag kom faktiskt iväg till Mat och Destillat i torsdags och drack drinkar och smorde kråset som om det inte fanns en morgondag. Det fanns det, och det var ju ändå tur. Rysligt gott var det och himla trevligt hade vi! Så pass trevligt att det bara blev taget ett endaste litet foto, men dock föreställande självaste fölsegrisen så det var ju ändå bra. En utmärkt födelsedagstradition med Mat och Destillat, det där.

Och nu har jag dessutom tagit mig i kragen och beställt en bok till maken så förr eller senare, förhoppningsvis 'förr', kommer han att få en bok om Polens historia. Själv är jag ju mer inne på handväskor och sånt, men nu var det ju inte min födelsedag och då får man väl ändå tänka sig för innan man skickar iväg beställningar.

På fredagen, ja då hände något märkligt! Det blev liksom ljust. Dammet dansade runt i solstrålarna, annars hade ju varit tämligen mörkt och murrigt vilket ju är bra ur dammsynlighetsaspekten. Men visst blev det ändå fint när det lyste om fredagsbuketten!

Sen så är det ju också så att nu har hundburen kommit! Med vidhängande bil. Men mest känns det som, som maken så klarsynt påpekade, att vi köpt en dator och hundbur med bil, för det är ju inte klokt vad det är digitalt och appifierat och man kan prata med den. Kanske inte om livet och meningen med det hela, men man kan be den köra till en adress dit man önskar åka. - Det ska vi prova! sa maken när vi skulle köra hem Poppy och så sa vi "kör till syrran". Men tänk, då föreslog bilen att vi skulle köra till Gotland? Lite lätt korkat, tycker jag nog, även om Gotland i och för sig är trevligt. Vi kom dock fram och det var ju bra.

Idag var vi åter i "murrigt-så-man-inte-ser-dammtussar"-mode vad gäller vädret, och då känns det ju nästan lite bortkastat att jag dammsög igår. Jaja.

Så maken och Loppan och jag, vi tog en tur till skogen och där slog vi minsann en hel näve huvuden på spikarna; vi fick a) frisk luft, b) Loppan fick ränna runt, c) vi fick träna oss på alla finesserna i bilen och d)...ja något var det säkert.

Det känns väldigt skönt att Loppan n u åker säkert och fint och titta! Man kan kompisåka i buren också!

När jag hade förevigat Loppelådan med vidhängande bil gick vi vår promenad. - Nu vill jag ta ett foto på dig och Loppan! sa jag till maken och beordrade honom att posera jämte Loppan som skulle stå på ett litet stenröse, lite sådär spontant och bra. Tja, det gick väl lite som det ville med det där spontana, men rara är de, det kan ingen påstå något annat.

Just nu bakar jag en chokladkaka till ikväll. Blev det nu ingen födelsedagsträff med chokladmousse igår, så får man ju trösta sig med något. Häromdagen, då bakade jag också, det är något innerligt tillfredsställande med att baka bröd, så då fick det bli lite grekiskt lantbröd. Jag får ju säga att det saknas lite medelhav, lite sol, lite tzatziki och lite rent allmänt grekeri - men det blev gott ändå.