Lugn morgonstund har guld i mund

Och här sitter jag i rutig pyjamas och morgonrock och bloggar lite smått. Klockan är i skrivande stund 07:57, jag har skrotat runt en liten stund, dagen ligger framför mig. I sovrummet är maken lätt halvvaken men utan avsikt att studsa ur sängen på stört, på mattan ligger hunden och mornar sig. Det är lugnt. Det är fridfullt. Tyst är det inte riktigt, för inne på Lunds nation har byggjobbarna dragit igång, men  det är inte stå himla högljutt att det direkt stör. Däremot har blåsten, som i natt fick fönsterrutorna att skallra, lugnat ner sig.

Riktigt så här fridfullt har det inte varit i veckan. Kvänum har varit här och målat det som inte kunde monteras ner och satt upp nya luckor och golvlister och det är ju himla bra. Förutom att man då måste gå upp, synnerligen mycket tidigare än vad man egentligen tycker är rimligt. Först kom målaren i tisdags eftermiddag och han lät meddela att i onsdags skulle han komma på morgonen. - Definiera morgon, sa maken försiktigtvis då, som har en något egen uppfattning om när "morgon" infaller. - Jag kommer klockan sju, sa målaren glatt då. Såväl maken, Loppan som jag tittade dystert på honom, men insåg att det var bara att bita i det sura äpplet, så det blev till att sätta klockan på 06:15. Med en inre rysning, som nådde höga tal på Richterskalan. Nog för att jag tycker det är lite piffigt med en rödrutig pyjamas, men att möta en tämligen obekant målare i den kändes inte riktigt comme-il-faut. 

Märkligt egentligen. I många år knallade jag upp 05:30 utan prut, galopperade ut med Huliganen på ett synnerligen hurtigt sätt och tyckte att detta, det var livet på en pinne! Men riktigt så är det inte längre och numera tycker jag att sisådär vid halv åtta eller så, då är det dags att knalla upp i rutig (eller randig för den delen, här ska vi inte vara för kategoriska) pyjamas och läsa tidningen. Så nu, när såväl målare som montör dragit vidare mot nya äventyr, ja kan man återgå till sitt behagliga, lugna liv. Det ska bli en solig dag, så det blir nog en runda med Loppan i någon klorofyll någonstans. Middag med goda vänner ikväll. Lite broderi däremellan kanske? En avig-å-rät? Livet är fullt av möjligheter.

Vi har också gjort ny bekantskap i veckan. Becky anlände och det var en himla trevlig ny bekantskap. Jag undrar om jag var lika mogen när jag var 19? Hon har kliat hundmage med stor kompetens, vi har ätit middagar och pratat och visat Lund och var man handlar bäst second-hand, var hon ska bo när hon får sitt studentrum och så har jag introducerat kanelbullar för henne. Gjorde succé! När Becky kom i fredags var det soligt, likaså var lördagen när vi traskade runt i Lund, så förmodligen invaggades hon i tron att Skåne, det var ett soligt paradis på jorden. Soligt, men kallt. Sen kom söndagen då vi var tillbaka i mer normalläge, med dimma, småregn, kallt och blåsigt. Fast vi tog en tur ut till havet ändå, havet är ju aldrig fel! Det blev Långa Bryggan i Bjärred och Lomma beach och det var ändå ganska mysigt att få lite havsluft i lungorna.

Loppan tyckte att det var livet på en pinne när hon fick vara lös på stranden, ända tills hon a) glatt antastade en hund av lite mer kamphundsmodell (som dock visade sig ta det hela med ro, men som höll på att ge matte hjärtsnörp), och b) antastade en familj med två små barn som trodde att de kunde få sitta där på en filt i lugn och ro och fika för sig själv. Så fel de hade. Lyckligtvis var det dock snälla människor som med jämnmod fann sig i att det dök upp något raggigt som tjoade "har ni fest, eller?!". Sen fick Loppan vara kopplad.

Och sen åkte vi hem och drack varm choklad, åt scones med clotted cream, som denna trevliga gäst haft med sig från England.

I måndags kväll var det dock dags att vifta farväl till Becky som flyttade hem till dottern och hennes familj. Vi bjöds alla på middag som Pyret lagat, tomatsoppa med pasta och parmesan, som var himla god! Sötare kock, ja det får man leta efter! - Hur säger man 'delicious' på svenska? undrade Becky, och sen sa hon 'jättegod!' till Pyret, och Pyret sken som en sol.

Nu är det nog dags att strax hoppa i jeans och tröja, grabba tag i vovven och ta morgonrundan i Botan. Måste ju se om alla träden står upp. Förra veckan, när det också blåste rejält, ja då var det lite si och så med det.